Redaktionen

— Stockholm Politik Reportage

2011
11/5
17:04

Landstingsboss: SL-kortet höjs bara med tre chipspåsar

Av: Redaktionen, publicerad 11 maj, 2011.

SL-kortet höjs med hundra kronor, från 690 till 790 kronor, meddelade det moderatledda landstinget som äger SL i går.

– Hundra kronor, det är tre chipspåsar, säger finanslandstings­rådet Torbjörn Rosdahl (M) när jag frågar hur han vill svara en barnfamilj med två tonåringar som nu får en ökad årskostnad på 4 080 kronor. Han tillägger att alla utgifter ökar.
– Det vore orimligt om inte SL-kortet kostade lite mer. Jag har själv fått mer i plånboken.

Men hade SL-kortet ökat i pris som andra varor, med 40 procent sedan 1991, hade det i dag kostat 378 kronor.
– Jag antar att det i familjen är två vuxna som jobbar, då har de fått två månadslöner extra också. Med den här regeringens jobbskatteavdrag har till exempel en sjuksköterska fått en trettonde månadslön.
I dag, torsdag, planerar några självlärda programmerare att släppa en ny app som kan skapa falska sms-biljetter.
– Det är illojalt. Det är oschysst, omoget och oansvarigt, kommenterar Torbjörn Rosdahl.
– Det finns inga gratisluncher.
Inga gratis chips heller.

Sofie Nohrstedt
redaktion@city.se

Tipsa andra:
 
2011
11/5
17:00

”Vi vill att fler ska våga säga ifrån”

Av: Redaktionen, publicerad 11 maj, 2011.
demo_webb

Även om ämnet är allvarligt får man inte glömma bort att le när man demonstrerar. Det menar Diana Pohl och hennes dotter Wendy Francis.

Hiptivismen på Facebook har startat en motreaktion. Plötsligt arrangeras klassiska demonstrationer över hela Stockholm.
– Jag kanske är omodern, men jag tror det har större effekt att ge sig ut på gatorna, säger Wendy Francis som i dag, ihop med sin mamma, ordnar en demonstration mot rasism.

Facebook-uppropet är en talande symbol för vår samtid. Med ett klick kan vi visa engagemang utan att behöva skrynkla till designerjeansen.
I dag är hiptivismen en folkrörelse och den moderna människan älskar tanken om att kunna förändra världen sittandes, med sociala medier som trollstav. Mark Pfeifle, säkerhetsrådgivare under Bush-administrationen, har propagerat för att Twitter borde nomineras till Nobels fredspris.
Författaren Malcolm Gladwell har emellertid påpekat att Facebook-aktivism inte ska förväxlas med traditionell och fysisk aktivism. Helt enkelt för att den är bekväm och riskfri för de engagerade.

Wendy Francis och hennes mamma Diana Pohl arrangerar i dag en demonstration mot rasism på Mynttorget i Gamla stan. Att de valt just en klassisk demonstration som uttrycksmedel, och inte sociala medier, är ett högst medvetet val.
– Jag föredrar det fysiska där man får mötas och känna glädje. Man ser reaktioner. Just det fysiska har ett egenvärde, säger Wendy medan hon skriver med en gnisslig tuschpenna på ett hemsnickrat plakat.
”Visa din styrka mot rasism”, textar hon med prydliga bokstäver.
Diana nickar.
– En demonstration känns mer verklig. Det blir på riktigt. Facebook är bra, men det ändå så långt borta, säger Diana.

Finns det en risk att sociala medier förvandlar oss till skrivbordsrevolutionärer?
– Ja, det finns nog en risk att man blir bekväm, säger Wendy.
Det är mycket arbete med att ordna en demonstration. Det har tagit oss flera veckor. Men själva demonstrationen är belöningen, säger Diana.

Det som tände gnistan hos Wendy och Diana är de djupt obehagliga händelserna i Lund där några hisnande historielösa studenter klädde ut sig till slavhandlare och slavar under en fest på Hallands nation. När en annan student polisanmälde tilltaget blev han utsatt för rasistiska trakasserier.
– Vår förhoppning med demonstrationen är att fler av afrikanskt ursprung ska våga säga ifrån när de får n-ordet slängt i ansiktet, säger Wendy.
– Och när de säger ifrån ska det accepteras, fyller Diana i.
Just att säga ifrån är livsviktigt konstaterar de med en röst.
– Att hänvisa till att man blir ledsen håller sorgligt nog inte som argument, rent retoriskt. Det uppfattas inte som logiskt och rationellt, säger Wendy.

Demonstrationen ”Visa din styrka mot rasism” genomförs i dag, torsdag, kl 17.30 på Mynttorget.

Andreas Nordström
andreas.nordstrom@city.se

————————————————————————————————

De demonstrerar också i Stockholm

På lördag kl 13 samlas brevbärare på Södermalmstorg för att demonstrera mot försämrade arbetsvillkor.

På lördag kl 16 demonstrerar döva på Sergels torg för att visa att de är lyckliga och att det inte är farligt eller fel att vara döv.

28 maj kl 15 manar ”Vakta ordningsmakten” till samling vid Rådhusets t-bana för en protest mot polis- och väktarbrutalitet.

Tipsa andra:
 
2011
9/5
10:52

Framtidens teater finns i Husby

Av: Redaktionen, publicerad 9 maj, 2011.
100509Husby

Niyat Biniam, Amanda Kiflay och Arina Zanganeh, som går på kulturskolan Vår teater i Husby, tycker det är coolt med mobilteater.

Letar du efter framtidens teater? Glöm Dramaten och åk till Husby i stället. Där spelas nu världens första mobilteater.

Luften doftar av vår och medelmåttig kebab. Rebecca Forsberg, konstnärlig ledare för Kista teater, står på torget i Husby centrum och gestikulerar. Ögonen tindrar. Precis som ögonen brukar göra på eldsjälar inom det fria Teatersverige när de berättar om sina nya projekt.

Skillnaden är att ”Antigones dagbok” är något nytt på riktigt. Vill man vara lite högtidlig kan man kalla föreställningen banbrytande. I samarbete med Kista it-universitet har man skapat världens första mobiltelefonteater.
Verket är inte alldeles lätt att beskriva. När man dyker ner i upplevelsen framstår det som en högteknologisk korsning mellan drama, stadsvandring, linguaphone-kurs och ett lajv.
Att detta galopperande kreativa tar form i Husby, och inte på Stadsteatern, det är förstås intressant.
– Det är inom subkulturerna man hittar nytänkandet. De stora institutionerna är rädda för att stöta sig med sin publik, konstaterar Rebecca.

En åldersrelaterad märklighet med modern teknik är att där tonåringar har ett fullkomligt naturligt förhållande till den så tenderar den att göra männi­skor över 20 bajsnödigt högtidliga. Tonåringar använder teknik. 38-åringar tror att den ska skapa fred på jorden och skriver essäer om den.
Frågan är alltså om världens första mobilteater är något som bara fascinerar 38-åriga essäister. Inte alls, hävdar Niyat Biniam, Amanda Kiflay och Arina Zanganeh som går på kulturskolan Vår teater i Husby.

Allvarligt nu, är det här töntigt?
– Nej nej, det här är coolt. Det är ju ingen som har gjort något sånt här tidigare. Jag tror det kan få ungdomar intresserade av teater, säger Niyat.
Men i så fall, borde traditionella dramatiker uppfatta high-tech-teatern som ett hot?
– Nej, vanlig teater kommer alltid att finnas, säger Amanda.
Vi testar att gå dramat. Rebecca uttrycker det just så. Man tittar inte på det. Man går det. Mitt i Husby. Bland höghus, butiker, skolgårdar och, just den här dagen, en flock skräniga och Red Bull-stirriga grabbar.

Längs teaterpromenaden finns skulpturer av Johanna Gustafsson Fürst utplacerade som ingår i verket. Några har det klottrats på, och därmed blir även klottret en del av verket.
På en skulptur som liknar ett röstbås har klottret tagit formen av en önskelista.
– När Johanna spikade ihop skulpturen sa hon till ungarna som samlades att de gärna fick skriva ner sina önskningar på den, förklarar Rebecca.
Spånskiveytorna är täckta med spretigt bokstaverade drömmar. Någon vill ha en 3D-tv och har prydligt angett sin adress för att teatertomten ska veta var han ska bege sig.
Strax intill har någon, förgäves, försökt stava till ungdomsgård.

Andreas Nordström
andreas.nordstrom@city.se

———————————————————————————————————————–

Mobilteater – så funkar det

1 Du utrustas med en mobil och ett par hör­lurar.
2 När du klickar på teaterappen rullar föreställningen i gång.
3 I lurarna hör du skådespelare framföra sina repliker, varvat med specialskriven musik.
4 Akterna utspelar sig på olika platser i Husby centrum, när en akt är slut avancerar du till nästa plats.
5 Satellit-navigering gör att mobilen känner när du är nära en skådeplats och aktuell akt kör i gång.
6 Efter varje akt får du svara på en fråga kopplat till dramat, därmed kan också du bli en del av det. Svaren samlas på webben där du kan se vad andra svarat.

Tipsa andra:
 
2011
5/5
10:52

Odla egen mat är den nya politiken

Av: Redaktionen, publicerad 5 maj, 2011.
folkodlarna_webb

Trädgårdsmästaren Sara Wallin driver upp fröer i källaren. I matparken i Skarpnäck ska det enligt Folk­odlarnas växtschema växa: mangold, gurka, tomat, squash, rädisa, morot, störbönor, buskbönor, rosenbönor, sockerärt, portlak, ruccola, plocksallat, huvudsallat, bataviasallat, spenat, gul och röd lök, salladslök, rödbetor, nässlor, timjan, mejram, oregano, persilja, gräslök, dill och koriander.

I en källare i Skarpnäck sätter Sara Wallin fröerna till Stockholms första matpark – öppen för alla.
– Det ska bli en inspirationsplats! Matodlingar finns ju inte så mycket i Stockholm som i andra storstäder, säger Anna Seensalu.

Under den ensamma totempålen som gett namn åt Indianparken står en liten grupp i blöta skor. Det är hit som Sara, Anna och de andra i föreningen Folkodlarna om några veckor ska flytta sina förodlade plantor. Den ödsliga platsen mellan 80-talshusen ska bli Stockholms första matpark, och Folkodlarna hoppas att den ska leda till ett ökat intresse för lokal odling.
– Förr var alla stadsparker uppodlade så fort det var nöd, säger Anna Seensalu.
– Längs hela Hornsgatan brukade man odla, säger Sara Wallin.
Idén till matparken uppstod i det anarkistiska folkköket Automat då man fick upp ögonen för CSA – community supported agriculture, en slags kooperativ odling. Från två aktiva eldsjälar som planerade och bedrev odling i kolonilotter under förra sommaren har matodlingen nu blivit ett projekt stöttat av Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.
– Vi tycker det är väldigt positivt. Förvaltningen kommer inte själv sköta några matodlingar utan det beror helt på intresset hos medborgarna, säger Inger Bogne, som arbetar med projektet på stadsdelsförvaltningen.

Stadsdelsförvaltningens planer blev klara den 22 mars. I slutet av maj ska parken vara omgjord och klar. Tanken är att de boende omkring ska ta över odlingen så småningom. Varje söndag kommer Folkodlarna att hålla öppna studiecirklar.
I dag är man 15 aktiva i föreningen, uppskattar Sanya Falkenstrand, som själv flyttat från Täby till Skarpnäck för att vara en del av utvecklingen. Till skillnad från Anna och Sara har hon ingen trädgårdsmästarutbildning i ryggen utan studerar permakultur, ett sätt att skapa kontinuerliga odlingar. Hon är överens med Ulrika Egerö, ekolog på stadsbyggnadskontoret, om att marken i Stockholm inte räcker för att försörja Stockholm med mat.

– Städer är egentligen inte hållbara. Jag tror att många kommer tvingas ut från städerna i framtiden, då vi själva måste börja odla vår mat, säger Sanya Falkenstrand.

Sara Wallin har detaljplanerat odlingen för att den ska ge så mycket mat som möjligt. Mangold, bönor, tomater, gurka och kryddor är exempel på grödor som kan skördas gång på gång. Men det viktigaste med matodlingen i Indianparken är ändå inte skörden. Det är de tre överens om.
– Det viktigaste är att lyckas med det sociala. Jag vill odla för att jag vill få folk att bli medvetna om sin matkonsumtion, säger Sara Wallin.

Sofie Nohrstedt
sofie.nohrstedt@city.se

————————————————————————————————

Detta är en matpark

En matpark (också kallad community garden) förverkligas av invånarna själva. Kommunen är minimalt involverad. Den är öppen för alla, till skillnad från en kolonilott. Stockholms stad sluter gärna brukaravtal med privatpersoner eller föreningar som vill odla på stadens mark.
Källa: Marie Larsson, forskare på SLU/Tillväxt.org

————————————————————————————————

Community Supported Agriculture …

… eller kooperativ odling är en form för att underlätta lokal odling. Producenter och konsumenter går samman i en kooperativ förening för att dela på investeringar och ge en stabil efterfrågan.
Källa: Automat

Tipsa andra:
 
2011
2/5
10:04

Hög tid att höja t-banans status

Av: Redaktionen, publicerad 2 maj, 2011.

Ni vet de färgglada visionsbilderna som dyker upp när man ska sälja in nya stadsdelar. Smarta unga par fikar, barn jagar en ballong bland de nya husen, aldrig en Konsum- eller videobutik. De är vår tids hötorgsmålningar. En urban kliché. Evig vårsöndag. När det talas om stadsbyggande hamnar man ganska snabbt i sådana bilder. Fördelen med talet om hållbara städer är att det är tråkigare än så. Mer som själva jordbruket bakom hötorgsidyllen, som vardagarna mellan söndagspromenaderna.

En av de bästa hållbara idéerna i Stockholms historia är idén om tunnelbanestaden. Klubbades 1952. Tunnelbanestaden (liksom tunnelbanan) har haft låg status i stadsbyggandet. Det har talats om höga hus innanför tullarna och byggts en bit leksaksspårväg på Hamngatan, när det borde gjorts fler nya stadsplaner för tunnelbaneförorterna. Inte bara enstaka hus här och där.

Hela planer med nya parker, torg, gatumiljöer och bostäder. Sen fler tvärbanor som binder ihop dem också. Inga skönmålningar utan ett hårt, smart planarbete i en förort nära dig. Så kan hållbarhet se ut, bakom bilden av staden.

Dan Hallemar
redaktion@city.se

Tipsa andra:
 
2011
2/5
09:29

”Livet är lättare i en tät stad”

Av: Redaktionen, publicerad 2 maj, 2011.
lars reuterswärd_webb

FN-experten Lars Reuterswärd har inte mycket till övers för Stockholms gallerior. ”Gallerifieringen av Stockholm är en tråkig utveckling. Galleriorna stänger till och isolerar stadsrummet”, säger han.

Stockholm är känd som en miljöhuvudstad. Men är vi hållbara? City möter FN-experten Lars Reuterswärd som berättar vart staden borde vara på väg.

Vanligtvis jobbar arkitekten Lars Reuterswärd med slummen i Kenyas huvudstad Nairobi. Han har gjort allt från att rita avloppssystem till att stadsplanera för psykisk hälsa i Afrikas näst största slumområde Kiberi. I dag går han på Stockholms gator och berättar om hur man bygger en hållbar stad.
– Hållbarhet handlar om så mycket mer än bara miljö. I Sverige pratar man mest om vad som är miljövänligt och inte, men det handlar lika mycket om det sociala och kulturella. Social hållbarhet handlar om att staden fungerar för männi­skorna som bor där, att de är trygga, trivs och mår bra.

Stockholm kan beskrivas som en förhållandevis grön, men också ensam och uppdelad stad. Mer än hälften av hushållen är singelhushåll och staden hamnar högt på rankningar över Europas mest segregerade städer. En socialt hållbar stad som är säker och integrerad måste hålla ihop. Ytterstad och innerstad ska helst knytas samman, ett viktigt steg mot detta är förtätning utåt. Men enligt Lars Reuterswärd växer hållbarheten framför allt på höjden.

– Titta vad fint det är här på Drottninggatan. Människor, liv och rörelse. Det är helt enkelt trist att sitta ensam i skogen på en stubbe. Stockholm borde bli tillgängligt för fler genom att växa rejält på höjden. Ur miljösynvinkel är sophämtning, vatten och gasförsörjning lättare och effektivare i stad som är tät och hög, säger Lars Reuterswärd.

Om Stockholm ska hålla det kort som Köpenhamn eller bli en skyskrapestad likt Shanghai är den stora stridsfrågan som delar Stockholmspolitikerna. Folkpartiet värnar om den lågmälda stadssilhuetten och Moderaterna håller hårt i sina högtflygande byggdrömmar. Trots de miljöfördelar som Lars Reuterswärd pekar på vägrar Miljöpartiet skyskrapor.
– Det blir faktiskt inte så stora vinster av skyskrapor som man kanske kan tro. Man skulle behöva bygga väldigt många för att få det att funka som lösning på bostadsproblemet. Då skulle hela Stockholms stadsbild ändras, och det tror jag egentligen inte att någon vill, säger oppositionsborgarrådet Per Bolund (MP).

”Levande stadsmiljöer” är en slentrianslogan hos politikerna i Stadshuset. Förra stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal myntade lifestylebegreppet ”promenadstaden”. Men det framtida Stockholm verkar även bestå av stora shoppinggallerior, som köpkvarteret ”Mood” på Regeringsgatan, som City skrev om den 10 mars. Så bygger man inte levande stadsmiljöer, menar Lars Reuterswärd.

– Gallerifieringen av Stockholm är en tråkig utveckling. Galleriorna stänger till och isolerar stadsrummet. Dessutom betyder det att stadskärnor får öppettider, säger han.

Framtidens Stockholm kommer också att omgärdas av motorvägsprojektet Förbifart Stockholm. Leden ska knyta ihop staden och är på så sätt ett steg mot större social hållbarhet, men minus för miljön.
– I det här läget är det inte helt rätt att satsa så mycket på biltrafik. I stället borde man storsatsa på ett kollektivt nät som binder samman hela staden. Det är åtminstone bra att den kommer att gå utanför stadskärnan. Men ett steg i rätt riktning skulle jag nog inte påstå att det är, säger Lars Reuterswärd.

Lovisa Cullheim
redaktion@city.se

———————————————————————————————————–

Vad betyder hållbarhet?

Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt på 80-talet med FN:s Bruntlandsrapport om jordens framtid. Definition är ”En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Man pratar om hållbar utveckling på främst tre områden:

Ekologisk:
Det handlar om att långsiktigt bevara jordens ekosystem för framtida generationer, och minska människans påverkan på naturen.
 
Social:
De mänskliga grundläggande behoven tillgodoses i en socialt hållbar miljö, men mycket annat ryms också som till exempel kultur, livsstil, demokrati och hälsa.
 
Ekonomisk:
Skapa en fungerande ekonomisk utveckling, till exempel genom att kunna möta utbud med efterfrågan och hushålla med materiella resurser på lång sikt.

Tipsa andra:
 
2011
28/4
09:47

En svenskengelsk lovestory

Av: Redaktionen, publicerad 28 april, 2011.
britter_webb

”Det är lugnt och skönt här, ett trevligt ställe att bo på, mycket mindre stressigt än i London, där jag bott ett tag”, säger Claire Caudwell (till vänster). Hon jobbar på The English Shop vid Medborgarplatsen tillsammans med Nick East (i mitten) som är delägare. Gary Thornton (till höger) kallar sig ”kärleksflykting” och har bott i Sverige i 14 år.

”Champagne for everyone”, som Mrs Bubbles Devere, i humorserien ”Little Britain”, skulle säga. Orsak? Kungligt bröllop. På fredag gifter sig prins William, 28, med Kate Middleton, 29. Stockholm kommer också att fira.

Stockholm festar förstås inte i samma utsträckning som London där mer än 4 000 gatufester hittills har anmälts. Siffran tangerar antalet britter som bor i Stockholms stad. Främst är det män som bosätter sig här. Åtminstone en av dem är kärleksimmigrant. Jag vet eftersom jag råkar vara gift med honom.
Men det finns fler:

– De flesta kommer hit för en kvinna, säger Gary Thornton, 47, lärare vid Engelska skolan norr.

Han kallar sig ”kärleksflykting”. Men är inte längre tillsammans med kvinnan som fick honom att flytta hit för 14 år sedan, utan har en ny kärlek. Så är det för de flesta engelsmän han känner.
Gary, som kommer från östra London, bor nu i Tallkrogen med sin familj. Stockholm är en vacker stad, men något han saknar hemifrån är mentaliteten. Artigheten och småpratet, även med främlingar i mataffären.

Ett stort plus här är den svenska barnomsorgen och föräldraförsäkringen, tycker han.
– Min syster i London har fått sluta jobba för att kunna ta hand om barnen. Allmän förskola, mamma- eller pappaledighet, vabbdagar och fritids efter skolan existerar inte i Storbritannien. Och den barnomsorg som finns är dyr. Många klagar över höga skatter i Sverige, men jag ser valutan man får för pengarna. Det är värt att betala lite extra för den.
Landsmän träffar han på Wirströms pub i Gamla stan, och på West Ham-supportermöten.
Tillbaka till skumpan. Enligt brittisk press kommer champagnen att flöda längs Londons gator i morgon. Stockholms trottoarer blir inte lika blöta, men några skål och skrål klara nog den brittska kolonin av. De kommer ju trots allt från pubarnas kontinent. Vinägersmakande chips till bubblet eller pinten tar död på ryktet om att Storbritannien har världens mest smaklösa mat.

Claire Caudwell, utbildad designer, kommer inte att fira bröllopet på puben. Hon hänger helst i natursköna parker. Hon utvandrade från Nottingham för kärlekens skull för drygt ett år sen, och bor nu i Johanneshov.
– Min pojkvän är svensk, jag mötte honom genom kompisar, berättar Claire, som jobbar i butik.
Prata med en svensk om britter och humor kommer troligen att nämnas. Men kanske är vi inte så duktiga på att förstå den som vi tror.

– Det händer att mina skämt slår tillbaka på mig och jag får förklara att det var på skoj, säger Nick East, som bott i Stockholm i 21 år.

Under en långresa träffade han en svensk kvinna i Australien. De startade ett företag ihop. Affärsidé? Att importera chips från Storbritannien och leverera till pubar i Stockholm. En lyckad verksamhet som växte till en butik, The English shop, med brittiska livsmedel och prylar. Förhållandet tog slut. Men Nick, som har tre barn här, blev kvar, och bor nu i Tyresö.
– Jag älskar Stockholm, det är en av världens vackraste städer. Jag kan åka från jobbet och en kvart senare vara vid sjön, och se älgar och rådjur, det är unikt för en storstad!
Vill han träffa andra britter går han på någon pub i Gamla stan. För dig som känner för att dricka öl och öva skolengelskan listar Citys engelsmän sina bästa tips här intill. Vare sig du skålar för det brittiska brudparet, eller något annat. Cheers!

Mia Coull
redaktion@city.se

———————————————————————————————————

Här kan du fira som en engelsman

The Tudor Arms,
Grevgatan 31
Gatufest och bubbel, kl 11–23. Efter 14, engelska snacks. Goodie-bag till de 50 första gästerna. Bröllopet visas på två tv-skärmar, engelsk eller svensk version.

Engelska kyrkan,
Dag Hammarskjölds väg 14

Inkluderar det kungliga bröllopsparet, och andra som gifter sig, i sina böner och välönskningar söndagen efter bröllopet.

The English Shop,
Medborgarplatsen
Storsäljaren är te. Inget särskilt bröllopserbjudande dock. Sortimentinfo: www.englishshop.se.

Taylors and Jones,
Hantverkargatan 12
För den som dagen till ära vill grilla lite. Säljer hemgjorda korvar till britter med hemlängtan.

Wirströms pub,
Stora Nygatan 13
För dig som vill slippa bröllopsyran. Om de arrangerar något extra för giftermålet blir svaret: No. På Stora Nygatan finns även pubarna The Liffey och O’Connells.

The Dubliner,
Hötorget
En annan populär pub.

—————————————————————————————————-

Brittkolonin
På tio år har den brittiska populationen i Stockholm ökat med 35 procent. Mer än två tredjedelar är män. Med britt avses medborgare i England, Skottland, Wales samt Nordirland.
I Stockholm arbetar britter främst inom utbildning, hotell och restaurang, dataverksamhet och informationstjänster, samt partihandel. Ett litet antal pluggar.

Källa: Karin Fägerlind, statistiker, Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB

———————————————————————————————————

Här ser du festen
Bröllopsextra kl 10.30, SVT 1, fredag. Kl 12 sänds vigseln från Westminster Abbey i London.
Prins William och Kate Middleton träffades för snart åtta år sedan när de pluggade på samma universitet.

Tipsa andra:
 
2011
21/4
10:02

Jag och farfar hade bråkat i dag

Av: Redaktionen, publicerad 21 april, 2011.

Min farfar var misstänksam mot judar, trodde att Olof Palme ville konfiskera all privat mark, och var övertygad om att utomjordingar placerat oss på jorden som ett experiment. Jag vet inte hur han fick ihop det sista med sin tro på Jesus. En annan sak han var säker på var att det fanns alldeles för många vargar i Sverige.
Vi hade kanske inte en enda gemensam åsikt, men jag älskade min farfar. Kanske just för att han inte var som jag. Min farfar hade tio syskon. Jag hade inget. Huset min farfar växte upp i hade jordgolv. Vårt hus hade golvvärme. Vissa av hans syskon utvandrade till USA. Vi flög på weekendresa till New York. Min farfar jagade harar till middag som barn. När jag själv var barn var jag svår att få i någon mat överhuvudtaget.
Han dog av cancer när jag var tonåring. I stället för att uppsöka läkare låste han in sig på toaletten, där han la sig på golvet tills smärtorna klingat av. När jag läser om vargrädsla tänker jag på min farfar. Hade han levt, åh vad vi skulle ha bråkat!

Sofie Nohrstedt
sofie.nohrstedt@city.se

Tipsa andra:
 
2011
18/4
11:00

Än finns det kollohopp

Av: Redaktionen, publicerad 18 april, 2011.
sommarkollo_webb

Ännu finns det platser kvar till Stockholms kollon.

I år har det varit struligt att söka till sommarkollona efter Stockholms stads övergång till digitala ansökningar. Men var lugn – City har hittat kollona med platser kvar. Här är hela listan.

Barnens ö
Barnens ö har många kollogårdar. Priset för de som anmäler sig privat är från 350 kr/dag och uppåt. Alla gårdarna finns på www.kollo.nu.
Här är Barnens ö-gårdarna med platser kvar:

Backis sport
Ett sportkollo med fotboll, kampsport, kajakrace, friidrott, med mera. Platser kvar hela sommaren. För 11–14–åringar.

Cervinska dans
För barn som gillar dans, allt från street, jazz till showdans och latin. Har platser kvar från den 5 juli och framåt. För barn 10–15 år.

Granbo scen
Allt inom teater och scenliv. Har platser kvar hela sommaren. För barn 13–16 år.

Granliden
Aktiviteter och glada upptåg utlovas. Platser kvar från den 5 juli och framåt. För barn mellan 9 och 13 år.

Granö gård scen
Spela teater, gör film, sjung, sätt ihop ett eget band. Platser kvar från den 1 juli och framåt. För barn 9–13 år.

Lindängen
Fotboll, pyssel och charader och många andra aktiviteter. Platser kvar från den 5 juli för 10–13–åringar.

Solgården
En gård för dig med spring i benen. Har platser kvar hela sommaren. För barn 10–14 år.

Solvik expedition
Gör expeditioner med utmaningar och spännande upptåg. Fåtal platser kvar från den 26 juni, desto fler från den 12 juli. För barn 10–14 år.

Strand
Vattenaktiviteter, paddling, med mycket mer. Har platser kvar från den 17 juli, för barn 9–13 år.

Strandhem
Allt från pyssel, segling, fiske till bus och lek. Har även musikhus. Platser kvar från den 17 juli. För barn 9–13 år.

Stugorna djur
Lär dig mer om vad grisar, får och andra djur äter och gillar att göra. Platser kvar från 15 juli och framåt. För barn 9–13 år.

Uddis cirkus
För barn som gillar cirkus. Platser kvar hela sommaren, för barn 10-14 år.

Östergården
Sköna dagar på stranden och hajk eller knasiga tävlingar utlovas. Platser kvar hela sommaren, för barn mellan 13 och 16 år.

Fotnot: Barnens ö:s kollon släpper de privata platserna den 12 maj.

———————————————————————————————-

Kollosommar
Kollosommar har tre gårdar med platser kvar. De kostar 725 kronor per dygn och har gemensam webb: www.kollosommar.se.

Frustuna äventyrskollo
Här kan man paddla, bygga kanot och flottar och mycket annat. Har platser lediga 23 juni–2 juli och 13–22 juli. För 9–13–åringar.

Söra äventyrskollo
Erbjuder en äventyrlig sommar. Har platser kvar för barn mellan 9 och 13 år från den 11 juli till 19 augusti.

Udden water camp junior
Simma, bada eller dyk från en vattenstudsmatta. Udden water camp har platser kvar för 9–13–åringar under perioderna 11–20 juli, 21–30 juli och 31 juli–9 augusti.

———————————————————————————————-

Övriga

Ivarsudde
Hajk, vedeldad bastu, segling och galna upptåg utlovas på Ivarsuddens kollo. Har platser kvar hela sommaren utom 21–30 juni (period 2). Barn i årskurs 3 till 9 är välkomna, kostnad privat 4 500 kr för 12 dagar. Erbjuder även ”Prova på-kollo” den 2–6 juni, för barn i årskurs 1–3 som annars inte kan åka på kollo. www.ivarsudde.se.

S/Y Ellen skutsegling
S/Y Ellen är en gammaldags skuta, riggad som en skonare med två master. Här finns platser kvar för seglarsugna 14–16–åringar från mitten
till slutet av juli. Kostnad: 7 000 kronor för 12 dagar. www.syellen.org.

———————————————————————————————-

Mer om kollo

Vill du veta mer om alla kollon, gå in på: www.stockholm.se/kollo.

Eftersom ansökningstiden via Stockholms stad gått ut, gäller de angivna priserna för privata kolloplatser, alltså platser som inte reserverats för sökande via stadsdelsnämnderna. Men prova gärna att ringa din stadsdelsnämnd, det kan fortfarande gå att söka via dem, och då blir priset relaterat till inkomst och antal barn.

Ana Udovic
redaktion@city.se

Tipsa andra:
 
2011
18/4
10:50

”Tänk resurser, inte problem”

Av: Redaktionen, publicerad 18 april, 2011.
amanda_webb

”Vi vet att integrationen inte fungerar bra, men vi lämnar det eller skjuter över problemet på annan part.” Amanda hoppas att de konkreta lösningarna som finns på sverigesresurser.se kommer att bli en kraft för integrationens utveckling i framtiden.

”Jag har blivit förbannad så många gånger, på att förutsättningarna är så mycket sämre för den som kommer från ett annat land”.
Det säger Amanda Björkman, 23, student och grundare till sverigesresurser.se, en debattsajt om integration.

Amanda Björkman vet vad hon talar om – av en högst personlig anledning.
– Jag har en svensk pappa och en syriansk mamma. Mina morföräldrar bodde i Sverige tills mormor dog för några år sedan och morfar förra våren. Sommaren 2010 åkte vi till byn i Turkiet som de kommer ifrån. När jag fick höra historierna i byn om deras karaktär, och se hur hög status de hade hemma; de var det bästa man kunde vara – kända för sin moral och drivkraft – så insåg jag att jag själv hade gjort en missbedömning av deras kapacitet och i min idé om hur de var som människor. Min morfar var till exempel en fantastisk silversmed, men arbetade på som svetsare på Scania.

Amanda tänkte: ”Om jag gjort det misstaget med mina morföräldrar, som jag tycker så mycket om, är det inte konstigt att andra gör sådana missbedömningar.” Hon kände att hon måste göra något åt attityderna i samhället, något praktiskt. Inspirerad av Rättviseförmedlingen (som förmedlar kontakt med personer från underrepresenterade grupper till media, paneler, intervjuer och annat), bestämde hon sig för att starta en politiskt och religiöst obunden debattsajt.
Amanda sparade och lånade pengar för att kunna bygga sin sajt. Vid sidan av studierna i ekonomi jobbar hon motsvarande heltid med sajten, helt ideellt. Hon får också gratis hjälp med teknisk formgivning och marknadsföring.
– Jag har lärt mig att om du frågar efter hjälp, så får du det.

Sajten har funnits i två månader, och vid sidan av vanliga människor skriver personer som Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly och Li Jansson från Svenskt näringsliv. Texterna kan handla om allt från Gnosjöandan till förortsskolans be-tydelse för integrationen. Även om många som skriver är politiker vill Amanda poängtera att vem som helst är välkommen att komma med
bidrag. Amanda avgör om texterna
passar in.
– Ambitionen är att texterna ska ge konkreta lösningar på hur vi ska
kunna integrera människor med varandra. Integration för mig handlar om att alla möts, påverkas och förändras, inte att en grupp ska fatta grejen och bli en ny grupp. Integration ska inte betyda att man behöver antingen eller – man kan känna sig pursvensk och samtidigt vara syrian.

Hur gör du med rasisterna då?
– Jag tror det är viktigt att lyssna till alla parter, och har publicerat Sverigedemokraters texter. De främlingsfientliga som kontaktar mig ser sig gärna som martyrer och menar att ingen vill ta en debatt med dem. Jag håller inte med – de har visst utrymme, kan till exempel uttrycka sig på min sajt. Men vissa artiklar tänker jag inte publicera eftersom de strider mot svensk lag.

Rasister påstår att man måste skämmas över att vara svensk. Har de rätt?
– Absolut inte. För mig står just ”det svenska” för samhällets framgångar, det som också kan bli grunden för en framgångsrik integration. Jag är otroligt stolt över att vara svensk. Problemen uppstår när vi
använder svenskheten som motiv till att exkludera människor. Vi måste tänka i resurser i stället för problem!

Ana Udovic
redaktion@city.se

——————————————————————————————————–

Orättvisa i siffror

90 procent av alla svenskfödda stockholmare har jobb. Motsvarande siffra för de som inte är födda i Sverige är 70 procent. Har man inte gått gymnasiet är det bara 52 procent av utlandsfödda stockholmare som jobbar, att jämföra med 72 procent av svenskfödda stockholmare. (Siffror från SCB, 2008.)

Vanliga anledningar till arbetslöshet för de som är födda utomlands kan vara att de har varit kort tid i landet och har en utbildning som arbetsgivare inte känner igen. De kanske saknar relevant socialt nätverk, eller blir diskriminerade på grund av fördomar mot gruppen de tillhör.

Källor: SCB och Susanne Urban, som forskar i migration och etnicitet på Linköpings universitet

Tipsa andra: