”Vi vet att integrationen inte fungerar bra, men vi lämnar det eller skjuter över problemet på annan part.” Amanda hoppas att de konkreta lösningarna som finns på sverigesresurser.se kommer att bli en kraft för integrationens utveckling i framtiden.
”Jag har blivit förbannad så många gånger, på att förutsättningarna är så mycket sämre för den som kommer från ett annat land”.
Det säger Amanda Björkman, 23, student och grundare till sverigesresurser.se, en debattsajt om integration.
Amanda Björkman vet vad hon talar om – av en högst personlig anledning.
– Jag har en svensk pappa och en syriansk mamma. Mina morföräldrar bodde i Sverige tills mormor dog för några år sedan och morfar förra våren. Sommaren 2010 åkte vi till byn i Turkiet som de kommer ifrån. När jag fick höra historierna i byn om deras karaktär, och se hur hög status de hade hemma; de var det bästa man kunde vara – kända för sin moral och drivkraft – så insåg jag att jag själv hade gjort en missbedömning av deras kapacitet och i min idé om hur de var som människor. Min morfar var till exempel en fantastisk silversmed, men arbetade på som svetsare på Scania.
Amanda tänkte: ”Om jag gjort det misstaget med mina morföräldrar, som jag tycker så mycket om, är det inte konstigt att andra gör sådana missbedömningar.” Hon kände att hon måste göra något åt attityderna i samhället, något praktiskt. Inspirerad av Rättviseförmedlingen (som förmedlar kontakt med personer från underrepresenterade grupper till media, paneler, intervjuer och annat), bestämde hon sig för att starta en politiskt och religiöst obunden debattsajt.
Amanda sparade och lånade pengar för att kunna bygga sin sajt. Vid sidan av studierna i ekonomi jobbar hon motsvarande heltid med sajten, helt ideellt. Hon får också gratis hjälp med teknisk formgivning och marknadsföring.
– Jag har lärt mig att om du frågar efter hjälp, så får du det.
Sajten har funnits i två månader, och vid sidan av vanliga människor skriver personer som Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly och Li Jansson från Svenskt näringsliv. Texterna kan handla om allt från Gnosjöandan till förortsskolans be-tydelse för integrationen. Även om många som skriver är politiker vill Amanda poängtera att vem som helst är välkommen att komma med
bidrag. Amanda avgör om texterna
passar in.
– Ambitionen är att texterna ska ge konkreta lösningar på hur vi ska
kunna integrera människor med varandra. Integration för mig handlar om att alla möts, påverkas och förändras, inte att en grupp ska fatta grejen och bli en ny grupp. Integration ska inte betyda att man behöver antingen eller – man kan känna sig pursvensk och samtidigt vara syrian.
Hur gör du med rasisterna då?
– Jag tror det är viktigt att lyssna till alla parter, och har publicerat Sverigedemokraters texter. De främlingsfientliga som kontaktar mig ser sig gärna som martyrer och menar att ingen vill ta en debatt med dem. Jag håller inte med – de har visst utrymme, kan till exempel uttrycka sig på min sajt. Men vissa artiklar tänker jag inte publicera eftersom de strider mot svensk lag.
Rasister påstår att man måste skämmas över att vara svensk. Har de rätt?
– Absolut inte. För mig står just ”det svenska” för samhällets framgångar, det som också kan bli grunden för en framgångsrik integration. Jag är otroligt stolt över att vara svensk. Problemen uppstår när vi
använder svenskheten som motiv till att exkludera människor. Vi måste tänka i resurser i stället för problem!
Ana Udovic
redaktion@city.se
——————————————————————————————————–
Orättvisa i siffror
90 procent av alla svenskfödda stockholmare har jobb. Motsvarande siffra för de som inte är födda i Sverige är 70 procent. Har man inte gått gymnasiet är det bara 52 procent av utlandsfödda stockholmare som jobbar, att jämföra med 72 procent av svenskfödda stockholmare. (Siffror från SCB, 2008.)
Vanliga anledningar till arbetslöshet för de som är födda utomlands kan vara att de har varit kort tid i landet och har en utbildning som arbetsgivare inte känner igen. De kanske saknar relevant socialt nätverk, eller blir diskriminerade på grund av fördomar mot gruppen de tillhör.
Källor: SCB och Susanne Urban, som forskar i migration och etnicitet på Linköpings universitet
Permalänk