Foto: Laura MendelinFN-experten Lars Reuterswärd har inte mycket till övers för Stockholms gallerior. ”Gallerifieringen av Stockholm är en tråkig utveckling. Galleriorna stänger till och isolerar stadsrummet”, säger han.
Stockholm är känd som en miljöhuvudstad. Men är vi hållbara? City möter FN-experten Lars Reuterswärd som berättar vart staden borde vara på väg.
Vanligtvis jobbar arkitekten Lars Reuterswärd med slummen i Kenyas huvudstad Nairobi. Han har gjort allt från att rita avloppssystem till att stadsplanera för psykisk hälsa i Afrikas näst största slumområde Kiberi. I dag går han på Stockholms gator och berättar om hur man bygger en hållbar stad.
– Hållbarhet handlar om så mycket mer än bara miljö. I Sverige pratar man mest om vad som är miljövänligt och inte, men det handlar lika mycket om det sociala och kulturella. Social hållbarhet handlar om att staden fungerar för människorna som bor där, att de är trygga, trivs och mår bra.
Stockholm kan beskrivas som en förhållandevis grön, men också ensam och uppdelad stad. Mer än hälften av hushållen är singelhushåll och staden hamnar högt på rankningar över Europas mest segregerade städer. En socialt hållbar stad som är säker och integrerad måste hålla ihop. Ytterstad och innerstad ska helst knytas samman, ett viktigt steg mot detta är förtätning utåt. Men enligt Lars Reuterswärd växer hållbarheten framför allt på höjden.
– Titta vad fint det är här på Drottninggatan. Människor, liv och rörelse. Det är helt enkelt trist att sitta ensam i skogen på en stubbe. Stockholm borde bli tillgängligt för fler genom att växa rejält på höjden. Ur miljösynvinkel är sophämtning, vatten och gasförsörjning lättare och effektivare i stad som är tät och hög, säger Lars Reuterswärd.
Om Stockholm ska hålla det kort som Köpenhamn eller bli en skyskrapestad likt Shanghai är den stora stridsfrågan som delar Stockholmspolitikerna. Folkpartiet värnar om den lågmälda stadssilhuetten och Moderaterna håller hårt i sina högtflygande byggdrömmar. Trots de miljöfördelar som Lars Reuterswärd pekar på vägrar Miljöpartiet skyskrapor.
– Det blir faktiskt inte så stora vinster av skyskrapor som man kanske kan tro. Man skulle behöva bygga väldigt många för att få det att funka som lösning på bostadsproblemet. Då skulle hela Stockholms stadsbild ändras, och det tror jag egentligen inte att någon vill, säger oppositionsborgarrådet Per Bolund (MP).
”Levande stadsmiljöer” är en slentrianslogan hos politikerna i Stadshuset. Förra stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal myntade lifestylebegreppet ”promenadstaden”. Men det framtida Stockholm verkar även bestå av stora shoppinggallerior, som köpkvarteret ”Mood” på Regeringsgatan, som City skrev om den 10 mars. Så bygger man inte levande stadsmiljöer, menar Lars Reuterswärd.
– Gallerifieringen av Stockholm är en tråkig utveckling. Galleriorna stänger till och isolerar stadsrummet. Dessutom betyder det att stadskärnor får öppettider, säger han.
Framtidens Stockholm kommer också att omgärdas av motorvägsprojektet Förbifart Stockholm. Leden ska knyta ihop staden och är på så sätt ett steg mot större social hållbarhet, men minus för miljön.
– I det här läget är det inte helt rätt att satsa så mycket på biltrafik. I stället borde man storsatsa på ett kollektivt nät som binder samman hela staden. Det är åtminstone bra att den kommer att gå utanför stadskärnan. Men ett steg i rätt riktning skulle jag nog inte påstå att det är, säger Lars Reuterswärd.
Lovisa Cullheim
redaktion@city.se
———————————————————————————————————–
Vad betyder hållbarhet?
Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt på 80-talet med FN:s Bruntlandsrapport om jordens framtid. Definition är ”En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Man pratar om hållbar utveckling på främst tre områden:
Ekologisk:
Det handlar om att långsiktigt bevara jordens ekosystem för framtida generationer, och minska människans påverkan på naturen.
Social:
De mänskliga grundläggande behoven tillgodoses i en socialt hållbar miljö, men mycket annat ryms också som till exempel kultur, livsstil, demokrati och hälsa.
Ekonomisk:
Skapa en fungerande ekonomisk utveckling, till exempel genom att kunna möta utbud med efterfrågan och hushålla med materiella resurser på lång sikt.
Permalänk