Natalia

— Stockholm & Kultur

2010
15/11
11:26

Möt de nya konstsamlarna

Av: Natalia Kazmierska, publicerad 15 november, 2010.

City

Nu tillhör konstskatterna inte längre bara gamla rika yuppies. 
I den 29-årige samlaren Valdemar Gerdins etta trängs runt 150 verk.

Dagen efter att vi träffar Valdemar Gerdin hoppas han kunna köpa ett nytt verk till sin samling, en pannå av konstnären Lars Hillersberg på Auktionsverket. Utropspris ligger på runt 100 000 kronor. Men Valdemar är lite orolig att en känd konsthandlare ska buda över honom.

– Det är alltid lite krig i lokalen mellan samlare och handlare. Jag vill väldigt gärna ha den här, en av de bästa bilder som Hillersberg har gjort!

Han köpte sitt första konstverk som 17-åring, en affisch av proggkonstnären Sture Johannesson. Sen dess har han specialiserat sig på just svensk, politisk 60-talskonst.

–Den är så hård, aggressiv och direkt. Verken avspeglar samhället då, den kollektiva känslan kring motståndet mot Vietnamkriget till exempel. De här konstnärerna får minnena att leva kvar. De visas alldeles för lite i dag, säger han.
Valdemar Gerdin tycker att det är ”ointressant” att prata om prislappar, och vill inte berätta hur mycket pengar han har lagt ner på sin samling. Där-emot är han noga med att konsten ska komma till användning. Han lånar ut sina verk till kompisar och använder dem i sitt jobb som curator, när han gör utställningar på krogar, antikvariat och gallerier.

– Konsten ska ses, och inte stå undanstoppad i något lager. Verk som står i garderoben längre än ett par år säljer jag. Då köper jag hellre något
annat i stället.

Eftersom den upproriska 60-talskonsten ofta stämplats som daterad och delvis fallit i glömska, kan man fortfarande göra riktiga fynd. Men Valdemar Gerdin menar bestämt att han inte ser på sin samling som en 
investering.

– Jag tror inte att det är så många i vår generation som köper dåligt målade blomsterstilleben eller naturlandskap. Vi vill ha något som känns mer nyskapande, och inte konst som bara är till för att säljas, säger han.

Hur det gick sen? Det var tyvärr någon annan som la vantarna på Hillersberg-verket. Men Valdemar verkar ändå inte särskilt knäckt efterå:

– Det verkar som om det är fler än jag som börjar gilla honom, vilket jag tycker är i rätt riktning. Så jag är kanske mer tillfredsställd nu än om jag hade köpt den!

Tipsa andra: