Varför har Stockholm invaderats av fotogallerier? Det finns en enkel anledning. Fotografi är konstvärldens hasch. Inkörsporten till ett tyngre, i vissa fall livslångt konstsamlande.
När DN Kultur nyligen (28/10) försökte reda ut orsakerna bakom fotoboomen i staden missade man det mest väsentliga. Nämligen att foto är billigt. ”Lyxfällan” borde höja ett varningens finger inför hur prisvärda, ”lätta” fotoverk lockar in oerfarna konstentusiaster på marknaden.
Det börjar med något fint svartvitt att hänga på väggen, utvecklas snart till ett växande intresse för utropspriser och slutar för somliga med att man står och stuvar in guldinramade Karin Mamma Andersson-tavlor i ett inbrottssäkert förråd i Frihamnen.
Har man en gång tagit det första steget finns ingen återvändo, hävdar folk i branschen; man kan bara inte sluta samla.
Som yuppien Carl-Eric Björkegren sa efter börsyran 1990: ”Jag har inget speciellt mål, utom att jag vill äga tavlor”.
Då ägde han konst till värdet av en halv miljard.
Nu börjar dock bilden av konstmecenaten som en girig miljonär med scarf och konservativ smak att suddas ut. I spåren av finanskrisen har Bukowskis till exempel bytt ut sina ostron-vip mot hipp samtidskonst och onlinebudgivning, för att nå nya kundkretsar. Den senaste tiden har det dessutom dykt upp en ny form av konstboutiquer som riktar sig direkt till ungdomar som får ångest av stela gallerier.
I galleristen Jonas Kleerups tillfälliga experimentbutik Villa på Biblioteksgatan försökte man till exempel under tre höstveckor att fila ner trösklarna för osäkra förstagångsköpare med tydliga prislappar och enkla trähyllor. Som galleriernas H&M, ungefär. Affärerna gick så bra att han nu letar efter en permanent lokal kring Stureplan – och det var just foto och skulptur i mellanprisklassen, från 8 000 kronor och uppåt, som sålde bäst.
Visst blir man upprörd över att oskuldsfulla nybörjare på detta cyniska vis dras ner i konstkapitalismens träsk. Men det finns en positiv aspekt – äntligen hamnar samtids- konsten i händerna på andra än gamla, vita, rika män.
Konstrådgivaren Karolina Bertorp ger sina tips till förstagångsköparen:
1. Ta reda på vad du tycker om. Det bästa är att börja med att ta sig runt och se mycket konst på våra gallerier, konsthallar och museer.
2. Tänk inte på konst som en inrednings- detalj, utan leta efter något som även är intellek- tuellt stimulerande. Ha också respekt för att din smak kan förändras över tid.
3. Ju mer konst man ser desto lättare är det att bedöma kvaliteter i ett verk. Bra verk för mig är ofta komplexa, precis som bra film och fascinerande människor.
4. Ett tips är att följa ett antal konstnärskap du gillar under en längre period. Det ökar förståelse och ger starkare intryck.
5. Ta kontakt med kvalitetsgallerier. Där kan du vara säker på att galleristerna är kunniga. Det är ofta också billigare än att köpa vid budgivning, där en del av pengarna går till auktionshusen.
6. Glöm inte att man kan hitta jätteintressanta verk på konstskolornas slututställningar och på Vårsalongen, där många av dagens mest ansedda samtida konstnärer dök upp för 10–15 år sedan. Bra verk kan kosta mellan 10 000–20 000 kr här.
7. Tänk inte på att du ska göra en smart investering. I längden blir du inte road av att hela tiden ha det i åtanke. Det kan dock vara bra att känna till hur marknaden funkar rent allmänt.
INKÖRSPORTAR: om du får ångest av kala gallerier
Department
l Konstbutiken Department på Grev Magnigatan 6 på Östermalm, säljer multiplar, det vill säga signerade konstverk som gjorts i flera exemplar, av kända popkonstnärer. En porslinshund av Jeff Koons för 3 000 kr, Martin Wickströms lampor eller Maria Fribergs vaxdukar är några fynd.
Konsthandeln
l Nyöppnade Konsthandeln, i Konstnärshuset på Smålandsgatan 7 förmedlar originalkonst till folk med ganska tjocka plånböcker. De ska ha sett ett ökat intresse för Hans Hammarskölds svartvita 50-talsfoton, tänk tidningen Life, bland kunder i yngre modekretsar. Pris: från ca 12 000 kr och uppåt.
Konstbar
l Konstbar marknadsför sig som ”en butik för alla som tycker att det är tråkigt med kala väggar”. Kopior i numrerade upplagor för dryga tusenlappen – varning dock för dragningen åt kitsch. Ett svartvitt foto över Gamla stan är till exempel en otäck bestseller. Butiker på Alströmergatan 16 och Riddargatan 1.
Fotografiska museet
l Fotografiska museet har en hel avdelning, Editions, där man säljer större upplagor av relativt okända fotografer till lägre pris. En del är hiskeligt, annat helt okej. ”Fotografi lockar definitivt en ny grupp konstsamlare, både unga och äldre”, enligt Sophie Mörner, som valt ut verken som säljs i serien Capricious
Select.
Ljunggrens
Utestället Ljunggrens på Götgatan anordnar konstfester, där publiken kan köpa fotokonst av unga förmågor ”utan att det ska behöva levas på existensminimum resten av månaden”.
Permalänk