
"Jag har ingen lust att gå till attack mot någon som grundade det här museet, men man kan inte bortföklara att Pontus Hultén ljög, säger Daniel Birnbaum om skandalen kring Brillo-boxarna, som nyligen skakade Moderna.
FRÄLSARE. Hyllningskören vill aldrig tystna när Daniel Birnbaum åker sin Eriksgata genom Kultursverige. City träffade nya Moderna-chefen efter första veckan på jobbet.
Stjärncuratorn, gurun, ”Konstvärldens Jesus”.
Inte ett ont ord hittar man om Daniel Birnbaum i arkiven. För jobbet på Moderna har han varit favorit-tippad i flera år. Och sin första vecka på chefsposten har han ägnat åt en bejublad turné mellan morgon-soffor och maktporträtt på kultur-sidorna.
De sistnämnda tävlar ständigt om att beskriva honom som en svärmorsdröm – charmig, genomtrevlig, avslappnad, ja, till och med ”snygg” enligt DN Kultur.
– Det känns bara pinsamt. Men när man ska bestämma saker som inte alla kommer att älska, kan det ju vara bra att man inte dessutom är ett svin. Det här är inte ett jobb där man kan vara omtyckt av alla. Så bättre det än att det skulle stå att han är så jävla otrevlig också, säger Daniel Birnbaum.
Han verkar satsa på att bli en annan sorts museichef än Lars Nittve – till exempel ska han inte sitta ensam på tronen utan dela ledarskapet med Ann-Sofi Noring. Och om Nittve anordnade slutna vip-middagar för samlare, är det bara en tidsfråga innan nya Moderna-chefen börjar twittra.
Efter tio år utomlands, bland annat som rektor för Konsthögskolan i Frankfurt och curator för Venedig-biennalen, är han tillbaka i bostadsrätten i Vasastan, som konstnären Carsten Höller för övrigt har lånat de senaste åren.
Filosofen Sven-Olov ”Walle” Wallenstein, gammal bekant från tidskriften Kris, teaterkritikern Leif Zern och Bonniers konsthalls chef Sara Arrhenius är andra kompisar. På presslunchen häromdagen dök även forna DN-kollegorna Ingela Lind och Lars O Ericsson upp.
Du har varit både kritiker, curator, suttit i olika konstjuryer. Är det inte problematiskt?
– Absolut. Hela konstlivet vimlar i dag av pr-byråer, det är en enda stor geggamoja. Man vet inte längre vad som är promotion och vad som är kritik. Det öppnar ett nytt privatmuseum i Dubai och så flygs Financial Times in för att skriva.
– Men jag har aldrig haft med det kommersiella konstlivet att göra. Alla som jag jobbat för är naturligtvis inbäddade i kommersiella intressen, men jag har aldrig jobbat med att sälja saker.
Bristen på pengar för nya inköp till museet är däremot ett problem som han gärna tar upp.
Daniel Birnbaum säger att han önskar att fler rika miljardärer ville donera verk till samlingen. I Sverige är det ganska ovanligt att det sitter en liten ”donated by”-skylt bredvid i museisalarna.
– Man lever fortfarande kvar i en klassisk svensk socialdemokratisk idé om att ”det ska staten betala”, fast staten inte kan det.
Medan Daniel Birnbaum posar inför fotografen framför några av sina favoritverk i samlingen, slår det mig plötsligt att det faktiskt har riktats lite kritik mot Daniel Birnbaum, av en enda anledning.
Känner du till konstnären Joanna Rytel?
– Nej.
På frågan vad du skulle göra som ny chef svarade hon att du skulle avgå, eftersom du är man.
– Jag tror inte att en kvinna hade fått jobbet bara för att hon var kvinna heller. Det handlar om vad man gör, inte om vem man är. Visst finns det en mansdominans på konstmarknaden och museerna har en viktig roll där. Men i Sverige kan man inte säga att konstlivet är ojämlikt i dag.
FAKTA: Daniel Birnbaum
Ålder: 47 år.
Bor: Vasastan.
Karriär: skribent i postmoderna tidningen Kris, konstkritiker i Expressen och DN, direktör för Iaspis, rektor för Konst-högskolan i Frankfurt, curator för Venedigbiennalen 2009. Aktuell: Ny chef för Moderna museet
Det här vill han göra med moderna:
- Fler kvinnor
Svenska stjärnskottet
Klara Lidén i vår, likaså tyska Jutta Koether, förhoppningsvis i sam-arbete med sin bästis Kim Gordon från Sonic Youth. Stor Siri Derkert-expo
sommaren 2011, senare
Eija-Liisa Ahtila och
Hilma af Klint.
- Mer mångkultur
Göra samlingen mer
relevant för samtiden med konst även från andra delar av världen, och inte bara väst, är ett förslag.
- Mer foto
Till exempel en ut-ställning med tyske fotografen (och kompisen) Wolfgang Tillmans 2013.

Permalänk