”Det är ingen som tror att jag jobbar för en kulturinstitution. Är man som jag ses man som halvt prostituerad. Men det finns vinster också. Många blir snällare mot mig för att jag är öppen. Går jag på thairestaurang får jag gratis mat, där är transkulturen stark”, säger Nadja Karlsson.
Hur queer är stan egentligen?
City transvandrade i queerkvarteren med Nadja Karlsson.
New York har sitt Greenwich Village. San Fransisco sitt Castro. Stockholm saknar queerkvarter. Men Mariatorget har klara regnbågsvibbar.
– Wollmar Yxkullsgatan är den mest queera gatan i Stockholm. Någon queerstadsdel finns inte. Svenskar är ju så emot segregering, det är synd för det hade varit skönt att få vara i majoritet någonstans, säger Nadja Karlsson.
Vi står utanför queerbaren Sidetrack vid Mariatorget på Södermalm. Här har transor och bögar festat ihop i ett decennium. Längre ner på gatan ligger Scandinavian leather men.
– Där är ju inte jag välkommen direkt, det är en medlemsklubb för läderbögar.
Nadja Karlsson var man sina första 40 år. Vid 47 har hon helt lämnat Stefan bakom sig.
Hon visar det i en überflickig blomklänning med vippig volang med Monroe-effekt. Håret är brunlockat och naglarna i varmt rosa manikyr.
Hon väcker uppmärksamhet, både uppskattning och annat mindre uppskattat. Stockholm är på papperet en av de mest toleranta huvudstäderna i världen.
– Juridiskt sett har Sverige kommit ganska långt. Men vi är väldigt kollektiva i vårt tankesätt. Få svenska män tycker det är okej att säga hon, det stör deras ordningssinne. Medan man i Italien accepterar mig som kvinnlig person omedelbart.
Utbildningsnivå och inkomst ger en viss grundvaccination mot intolerans. Liksom överklasstrevlighet.
– På Östermalm är de nog mest openminded. Även äldre ser till individen och är snälla och trevliga.
Blickar är hon inte rädd för. Värre är kommentarer, ibland förlöjligande och hotfulla. Hon undviker tunnelbanan helgkvällar. Och åker hellre grön linje än blå.
– Förorten är tuffare för hbt-personer. Det är tråkigt för jag är arbetarkid och har alltid känt mig hemma där. När jag jobbade i Fittja fick jag veta att jag levde. Jag har aldrig fått på käften men de skrattar, pekar och frågar varför jag är klädd så här.
Först 2009 försvann sjukdomsstämpeln för transvestiter men lagen diskriminerar ändå.
– Vi är de sista som tvångskastreras i samhället. För att genomgå könsbyte måste man steriliseras. Och är man gift måste man skilja sig.
Könsdiskriminering har hon redan fått uppleva. När hon bytte byline från Stefan till Nadja.
– När jag skrev om mat och vin som Stefan fick jag sällan kritik. Nu kommenterar man ofta, ”den där bruden fattar ju ingenting.” Det är ju ett ganska extremt nedköp man gör. Samtidigt känner jag mig hemma nu, för första gången i mitt liv.
Planen är att bli Nadja fullt ut men könsbyteskön är lång.
– Jag ser mig inte som aktivist, men samhället tvingar mig att bli det. Jag är öppen som transa och mitt mål är att visa transpersonernas historia: ”Vi finns och vi har alltid funnits, det är bara ni som inte har velat se oss.”
—————————————————————————————————————————————————-
Så queer är innerstan, Enligt nadja
City
Queerfaktor: Den minst queera stadsdelen. Kall och mainstream med lite tolerans. Befolkas till hälften av turister.
Ställen: Zipper, lördagsklubb med homo/trans/gaypublik, Lästmakargatan.
Södermalm
Queerfaktor: Södermalmsborna är queervänliga. De har köpt konceptet och försöker leva upp till myten om Södermalm som en skön stadsdel som gillar olikheter.
Ställen: Krogarna Momma och Roxy, lesbisk/queer publik, Nytorget. Queerfeministiska bokhandeln Hallongrottan och queerfiket Copacabana, Hornstull. Transbaren Side track och SLM, Scandinavian leather men, Mariatorget. Gayklubb Paradise, Kolingsborg.
Östermalm
Queerfaktor: Mest gayvänliga invånare med stark respekt för personen. ’Bögparken’ Humlegården var känd för fjollprostitution redan på 1800-talet.
Ställen: Gaydiskoklubb Darling på Zink grill, Biblioteksgatan. Bögsocietetsbaren Riche, Birger Jarlsgatan.
Kungsholmen
Queerfaktor: Kallades Kinky Kungsholmen på 90-talet. Många klubbar är borta men invånarna anstränger sig för att vara queervänliga.
Ställen: Leonoras transklubb Kinks & queens på Kompott, Karlbergsvägen. Gaykvarterskrogen Göken, Pontonjärgatan. Manhattan, videobutik/sexklubb, Hantverkargatan.
Gamla stan
Queerfaktor: I lördagnatten är man rätt poppis. Lantisar gillar att se en transa, när de har lite öl i sig. Vissa klubbar släpper in en gratis. Ställen: Regnbågsfiket Chokladkoppen, Stortorget. Gayrestaurangen Torget, Mälartorget.
Hammarby sjöstad
Queerfaktor: Up and coming stadsdel för ’radhusbögarna’. Här finns högavlönade homosexuella men inte så många avvikande. Ställen: Gayvänlig vinbar Bistro sjöstad, Ljusslingan.
Permalänk