Jessica

— Politik & Samhälle

Arkiv för april, 2011

2011
28/4
09:56

”Nu gör vi ett omtag”

Av: Jessica Ritzén, publicerad 28 april, 2011.
tommy_webb

”Jag är inte nervös nu men blir det säkert. Jag kommer från kranskommunerna och vi har alltid tyckt att vi borde få tala här varannan gång, det är alltid innerstadsmänniskorna som talar på Norra Bantorget”, säger Tommy Waidelich (S), ekonomiskpolitisk talesman som plitat ett plakat inför premiärmajtalet på söndag.

Det är förstamajskifte i sossefabriken.
På söndag intar Waidelich och Wanngård Norra Bantorget.
– Jag tänker presentera något som kan lösa vardagspusslet för stockholmarna, säger Tommy Waidelich (S).

Förra året talade Mona Sahlin på Norra Bantorget men på söndag tar nykomlingen Tommy Waidelich över första maj-pinnen.
Partiets ekonomiskpolitiske talesman släpar ett handskrivet plakat till Brantingstatyn vid LO-borgen och erkänner att han nog är på väg att bli nervös.
Första maj-tal har han hållit ett tiotal gånger. Men aldrig på finaste sosseparkett.
– Det är stort förstås och jätteroligt. Första gången jag gick i majtåget var 1976, jag var 13 år gammal och jag tror att Palme talade. Vi gör ett omtag nu och jag vill ange riktningen för framtiden och lansera en nyhet.

Vilken då?
– Något som är bra för att lösa vardagspusslet för stockholmarna, som är bra för våra barns uppväxtvillkor, som handlar om att lösa arbetslös-
heten. Jag vet inte riktigt, jag skriver talet i morgon. Jag får hjälp av med-arbetare och Håkan Juholt också.

Blir det en högersväng?
– Jag ser varken någon höger- eller vänstersväng. Jag vill ange inriktning på jobbpolitiken, komma åt att vi har 400 000 arbetslösa samtidigt som
företag har svårt att rekrytera, den här missmatchen.

Tänker du sluta bråka med stockholmarna om fastighetsskatten?
– Ja, man kan inte göra så stora förändringar med en skatt som påverkar boendet som är så viktig för hushållen, inte minst i Stockholm.

Ska rut lösa livspusslet?
– Att göra det till en fråga om rut är för enkelt. Hushållsnära tjänster är bra för att underlätta livspusslet. Men det är lika viktigt med bra kollektivtrafik, arbetstider och öppettider på förskolan.

Han delar scen med en annan nykomling som ogillar rut och girar åt vänster. Karin Wanngård valdes enhälligt till nytt oppositionsborgarråd efter Carin Jämtin i ABF-huset i tisdags. Trots att hon fick färre nomineringar, bara 34 mot 51, jämfört med konkurrenten Gabriella Granditsky Svensson.
– Nej, jag var aldrig nervös. Fördelen med vårt parti är att vi har de processer vi har.

Vad är ditt budskap på Norra Bantorget?
– Talet blir avsparken men jag återkommer med detaljer. Jag vill driva barn- och ungdomsfrågor och samarbetet med näringslivet. Vi kan inte bara diskutera det borgarna vill. Det handlar om den sociala allemansrätten, om våra skolor, ungdomar och äldre, säger Karin Wanngård.

——————————————————————————————————————-

S-tåget
l Socialdemokraterna samlas vid Humlegården klockan 13. En timme senare avgår första maj-tåget mot Norra Latin.

——————————————————————————————————————-

Här går fler första maj-tåg

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet samlas på Medborgarplatsen klockan 12 och marscherar till Kungsträdgården där Marit Bergman och dj-stjärnorna Rebecca och Fiona uppträder.

Syndikalisterna
Syndikalisterna intar Sergels torg klockan 11 och huvudtalare är Leila Khaled, palestinsk politiker som blev världskänd under flera dramatiska flygkapningar i slutet av 60-talet.

Tipsa andra:
 
2011
28/4
09:37

Leila Khaled pratar klasskamp

Av: Jessica Ritzén, publicerad 28 april, 2011.

 Hon stoppar pistolen i troslinningen och handgranaten i handväskan. Kliver ombord i Rom för att kapa planet på väg mot Tel Aviv. Året är 1969 och Leila Khaled, 24, har lämnat lärarjobbet i Kuwait och gått med i motståndsrörelsen för Palestina.
Kapningen leder till att ett dussin politiska fångar släpps. Leila Khaled blir världsberömd och måste vanställa ansiktet med sex operationer för att kunna kapa igen.

Hon slutar sin väpnade kamp som gravid men fortsätter att jobba politiskt. Bilden av den unga kvinnan i Palestinasjal finns klistrad över Mellanöstern med citatet ”I am not a terrorist”.
Det sa hon när jag intervjuade henne hemma i Amman 2007 också. Då mötte jag en medelålders morsa som bjöd på kardemummakaffe, kedjerökte och inte ångrade sig en sekund. Pratade kapningar som vore de semesterminnen. Kanske för att hon aldrig behövde döda någon.

På söndag står hon på Sergels torg inbjuden av Syndikalisterna. De tar avstånd från hennes kapningar men vill att hon pratar klasskamp, demokrati och feminism i dagens Mellanöstern. Den resan har bara börjat och är faktiskt ännu mer spännande.

Tipsa andra:
 
2011
28/4
09:23

Kajen är den nya parken

Av: Jessica Ritzén, publicerad 28 april, 2011.
kajerna_webb

Ett av stans bästa kajkalas, KK, hittar du vid Skanstull på Södermalm där festen pågår så länge solen är med.

Skippa parken, rata ute­serveringen. Gör som stockholmarna – ha kajkalas.

Få städer slår Stockholm i kajkilometer. Det är lättare att snubbla över en kajkant än att hitta en parkplätt. Vill du semesterfira utan att lämna smeten och inte ruineras vid ett uteserveringsbord väljer du med fördel att kajkalasa.
Kornhamnstorgskajen är knökfull redan vid lunchtid. Kungen av kajer är vårsolens verkliga samlingsspot i Gamla stan. I förgrunden skramlar Gröna linjen och bakom partyryggarna viner pendlarna förbi på den tvåfiliga cykelvägen.
– Det är vårt första KK för säsongen. Här är mer folk och inte isolerat som på Skeppsholmen, du slipper picknickbaguetten och hela köret, det är viktigare att ha nära till Systemet, säger Pernilla Klippberg, 20, från Täby.

På kajen trängs festarna med ölburkar, färgglad alko­läsk och chipspåsar. Picknickattribut är bannlysta, rutiga filtar och hemgjorda fajitas i korg ger mer minus- än stilpoäng. Några har storsatsat och grabbat en lunchpåse från ett hamburgerhak eller en snabbköpssallad.
Alla är överens om att kajkalas ska vara prestationsbefriade, oförberedda och casual. Det handlar bara om att slå sig ner. Och bli sittande.
– Vi går hit efter jobbet, som en spontan afterwork. Vi förfestar några timmar för att gå vidare, säger André Ekengren, 18, försäljningsförmedlare.

Parker och många offentliga platser i stan är torrlagda men kajerna är fredade från alkoholförbud. På turistfällan Nybrokajen hittar vi två lärare från Menorca som lät Stockholm dra längsta stråt i lågprisflygtombolan.
– I går stoppades vi av polisen på Medborgarplatsen med öl i handen men här verkar det gå bra. På Menorca festar vi på stranden eller restaurangen, inte på kajen, säger Francis Oleo, 30.
Stockholm har en kaj för alla. Partyfolket tar sig till Gamla stan, en mer laidback hippiestil finns vid Skanstullskajen. Bubblarna, de nybyggda livsnjutarkajerna på andra sidan tullarna; Sjövikskajen och Sickla kaj, är hybrider där man än så länge gör lite som man vill.

Bästa kajkalaset tar fart strax före efterjobbetrusning och pågår tills solen tröttnar. Eller som en överförfriskad Kornhamnstorgare förklarar:
– När man trillar i, då vet man att man ska gå hem.

——————————————————————————————————-

Stans 7 solsäkraste kajkalas

1 Nybrokajen
Kajstil: U-formad urban spontankaj med Spanska trappankänsla.
Gäster: Språkspäckad turistkaj lika med mycket glass som öl och lunch­baguette.
Utsikt: Bakom vimlande Waxholmsbåtar skymtar Gröna Lund och Södermalm.
Närmaste bolag: Nybrogatan 47.
Hitta hit: Spårvagn 7 till Nybroplan.

2 Kornhamnstorg
Kajstil: Kungen av kajer, mysstökigt party, fullsatt hela dagen.
Gäster: Kornhamnstorg är den mest folkliga kajen, ung partystämning, afterworkare, studentfirare och turister.
Utsikt: Vykortsvy över Gröna linjen som dånar över Slussen.
Närmaste bolag: Lilla Nygatan 18.
Hitta hit: Gamla stan.

3 Stadshuskajen
Kajstil: Strikt och städad partykaj, mer lämpad för uppsluppen lunch.
Gäster: Turister, brudpar och kungsholmsbor.
Utsikt: Oslagbar över Mariabergets insmickrande baksida.
Närmaste bolag: Kungsholms torg 11.
Hitta hit: Rådhuset.

4 Skanstullskajen
Kajstil: Undanskymd kaj med havslukt för romantisk rosédate.
Gäster: Blandad Södermalms­publik.
Utsikt: En helt galen vy över en thaibåtssandstrand, Lumaskorstenar och sluss­romantik.
Närmaste bolag: Ringens köpcentrum.
Hitta hit: Skanstull.

5 Eriksdalsbryggan
Kajstil: Pärla vid Årstavikens bryggtryfferade Söderstrand för upperclass kajkalas.
Gäster: Barnfamiljer dagtid, Södermalmshipsters kvällstid.
Utsikt: Njut av kluckig småbåtshamn och lummig Årstaskog.
Närmaste bolag: Ringens köpcentrum.
Hitta hit: Skanstull.

6 Sickla kaj
Kajstil: Tårtformad träponton och träkajer med rep i vasslandskap.
Gäster: Här samsas öl­sippare glassnjutare och sol­dyrkare.
Utsikt: Södra Hammarbyhamnens 90-talskomplex.
Närmaste bolag: Sickla köpkvarter.
Hitta hit: Tvärbana till Sickla kaj.

7 Sjövikskajen
Kajstil: Boulevardbred livsnjutarkaj i etage, med bänkar.
Gäster: Nybyggd bubblare för socialurbana utelivsmänniskor.
Utsikt: Panoramautsikt över järnvägsbron som knyter fast Söder med Årsta.
Närmaste bolag: Liljeholmstorget.
Hitta hit: Tvärbana till Årstadal.

Tipsa andra:
 
2011
21/4
09:53

”Jag tar gärna dina sopor”

Av: Jessica Ritzén, publicerad 21 april, 2011.
biogas_webb

När Stockholms stad ratade Citys reporter Jessica Ritzéns matavfall blev det huggsexa om matpåsen. Eldsjälen och överläkaren Jan Rapp, som fixat matsortering på både Danderyds sjukhus och i sin bostadsrättsförening, vann avfallsstriden. Det var i måndags som stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) fick maten i sitt knä – men lämnade tillbaka den.

Stockholms stad bryr sig inte om mitt matavfall.
Men andra spekulanter har fattat att matsopor är big biogasbusiness.
– Jag tar gärna hand om din matpåse, säger Jan Rapp, överläkare på Danderyds sjukhus.

Vi möts på Odenplan där biogasbussarna svischar förbi. Stockholms matavfall skulle kunna driva hela SL-flottan med biogas. Om det samlades in.
– Det är osannolikt enkelt, jag förstår inte vad Stockholms stad väntar på. Varför går man inte ut med information på bred front.? Det borde stå på bussarna att den här drivs av biogas från Hard rock café eller Danderyds sjukhus så att folk förstår att matrester blir biogas, säger Jan Rapp.
Vi bor nästgårds i Vasa­stan. Stadsdelen har 60 000 invånare men bara fem bostadsrättsföreningar matsorterar. Resten lever kvar i säckhämtningseran med förkastliga sopnedkast.

Jan Rapp tar oss med till sin innergård där en brun soptunna står bredvid de gröna. Här läggs påsar med matavfall som samlas i en korg under diskbänken och hämtas en gång i veckan.
– Det var inte svårt att få med grannarna. 18 av 24 hushåll i föreningen är med och tycker att det känns bra att samla sopor. De övriga gör som vanligt. Sopkostnaden minskade med 8 000 kronor om året.
Arbetet med att få politikerna att ställa om går trögare. I fyra år uppvaktade han trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) för att få henne att förstå matavfallets värde. Det gjorde hon aldrig. Däremot mjuknade en chef på trafikkontoret när Jan Rapp erbjöd sig att betala en deltidsanställd ur egen ficka att jobba med matsortering.
– Med bara en ansvarig för hela Stockholms matavfall var det svårt att säga nej till gratis arbetskraft. Tjänsten blev en heltidstjänst men det behövs många fler.
På hans arbetsplats Danderyds sjukhus händer desto mer. I dag levererar sjukhuset årligen 50 ton matrester till biogas tack vare Jan Rapps klimatarbete. Men avfallet skänks till Uppsala eftersom Stockholm bara tar hand om pumpbart avfall.

– Om vi ordnar så att Stockholms alla sjukhus börjar samla matavfall, då vill jag inte att det slutar i Uppsala eller Södertälje. Dagens matavfall motsvarar 800 000 liter bensin och är värt 10 miljoner i försäljningsledet, det är ingen dålig affär.

Det är inte konstigt att Södertäljes kommunalråd hör av sig och är spekulant på min matpåse. Han är delägare i en interkommunal biogasfabrik som bland annat förädlar avfall från Hammarby sjöstad och säljer sedan biogas dyrt till SL för att driva Stockholms innerstadsbussar.
– Kom hit så tar vi hand om påsen. Vi tar redan emot kaviar och ostronskal från Stureplanskrogarna och skulle gärna ha avfall från alla hushåll också. Biogas är en bra affär för Södertälje, säger kommunalrådet Staffan Norberg, (V) Södertälje.

Tipsa andra:
 
2011
18/4
09:35

Varsågod, här är min mat

Av: Jessica Ritzén, publicerad 18 april, 2011.
avfall_webb

Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) tar emot avfallspåsen som Citys reporter inte lyckats bli av med.

Biogastankarna är tomma. Och matavfallet är enormt.
Så varför vill ingen ta hand om min matavfallspåse?

Ett normalhushåll skrapar ihop cirka två kilo matavfall på en vecka. I över 160 kommuner i landet är potatisskalen guld värda och förädlas på ett kick till biogas som driver en bil två kilometer.
Men inte i Stockholm. Här bränns 122 000 ton matrester varje år till ingen nytta. Staden förbjuder ingen att samla mat. Men uppmuntrar det inte heller.
– Det är en skandal och genant. Stockholm borde använda den här resursen i stället för att slösa bort. Det som fattas är politisk vilja, säger Per Bolund (MP), oppositionsborgarråd.
Nu storsatsar ett 20-tal kommuner i länet på att samla matavfall. I Sundbyberg är det obligatoriskt och 83 procent av invånarna är positiva till att börja matsortera.

Trots att Stockholm har ett överskott av urbana miljövänner litar inte staden på källsorteringsviljan. I innerstaden säckhämtas fortfarande 70 procent av soporna.
– Man hävdar att det inte går att källsortera i staden men merparten av soprummen har plats redan, det krävs bara ett extra kärl, säger Daina Millers Dalsjö, matavfallsansvarig på Sweco.
Stockholm har större potential för matinsamling än många andra kommuner. Ändå samlas bara ynka 3,3 kilo in per person och år här, jämfört med över 60 kilo i Västerås.
Matavfallet skulle kunna göra Stockholm självförsörjande på biogas. Men i dag körs fordonsgasen hit från Skåne och en tredjedel är inte biogas utan naturgas. Biogasförsäljningen i länet har ökat med hela 727 procent på bara fem år. Köer och slagsmål vid de femton tankställena är inte ovanligt.

Till och med stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) börjar ledsna på att leta gas till sin biogasbil.
– Det har varit väldigt jobbigt att tanka men vi bygger nu ut med fler stationer.

Varför är Stockholm nästan sämst i landet på matavfall?
– Vi är bra på mycket annat. Obligatorisk matinsamling tror vi inte på. Vi vill börja med frivillighet, och subventionerad taxa. Det är lätt att vara kaxig när man sitter med 9 000 invånare men vi har snart 900 000 invånare. Logistiken här är inte jämförbar med andra städer. Men självklart ska vi bli bättre.
I dag körs matavfallet till Södertälje och blir biogas.

Är det rimligt?
– Miljöförvaltningen ska nu ta fram en biogasstrategi. Om hur vi samlar in matavfall och får fler fabriker som tar hand om det. Jag vill gärna köra på biogas från Stockholm, säger Ankersjö.

———————————————————————————————————

Följ avfallspåsens omöjliga väg i Stockholm

1.Matavfallspåse.
Jag har samlat ett kilo matavfall på knappt en vecka. Måste fixa en påse, de går inte att köpa på affären. Jag åker till Hammarby sjöstad som sorterar sitt avfall.
Jag lyckas fixa en påse gratis på miljöcentrumet Glashusett, men får behålla soporna. Sopstationerna i området är låsta och matresterna går via rör till en insamlingsplats. Där hämtas rester flera gånger om dagen och körs på lastbil till en rötningsanläggning i Södertälje. Stockholm kan inte ta hand om avfallet själv.

2. Sopnedkast.
Jag ringer min fastighetsvärd men han har inga planer på att källsortera. I mitt hus hamnar allt i samma binge. Individuell mathämtning är omöjligt, hela fastigheten måste anslutas. Eldsjälar i vissa bostadsrättsföreningar har börjat sortera men jag bor i hyreshus. Däremot kan jag själv installera avfallskvarn i vasken för 3 000-5 000 kronor. Då blir slammet biogas i reningsverken i Bromma och Henriksdal. Fast 30 procent av bioenergin försvinner på vägen.

3. Återvinningsstation.
Jag går till min återvinningsstation vid Vasahallen. Här sorteras papper, plast, tidningar och glas men inte matavfall. Skäl som anges är att det skulle kunna bli rått-tillhåll. Ett annat antiargument är att biogas kräver noggrann matsortering och att det utan lås kan hamna lite vad som helst i kärlen.

4. Henriksdals reningsverk.
Jag kör till reningsverket vid Danvikstull. Inte heller här är matpåsen välkommen. Här görs biogas av vattenslam och pumpbart matavfall. Man tar årligen emot cirka 1 000 ton förbehandlat matavfall från restauranger, sjukhem och köpcenter som mal matresterna i egna kvarnar till en soppa. Den hämtas med sug av tankbilar som tankar över slurryn till en kammare som förädlar det till biogas. Gasen leds i rör till biotankar vid SL:s bussdepå på Södermalm.

5. Stadsmiljöborgarrådet.
Matavfallspåsen börjar bli lika sur som jag. Återstår en sak. Jag åker till Stadshuset för att lägga mina sopor i Per Ankersjös knä. Nu får stadsmiljöborgarrådet ta hand om saken.
Vad ska jag göra av mitt matavfall?
– Ring din värd så kan han ansöka om att sortera matavfall till subventionerad taxa, säger Per Ankersjö.
Men han vill ju inte ens källsortera?
– Då kan du skaffa dig en avfallskvarn. Jag har själv ordnat tillstånd för att installera en hemma, säger han.
Han lämnar tillbaka påsen som trots mina ansträngningar hamnar i sopnedkastet.

———————————————————————————————————

Miljöförbrytare
Förra året samlades 21,7 ton matavfall in i Stockholms län. Det är mindre än tio procent och långt från riksdagens miljömål på 35
procent.
Miljöberedningen föreslår nu en skärpning av målet till 40 procent år 2015.

———————————————————————————————————

Maten blir gas
Du kan återvinna frukt, grönsaker, bröd pasta, ris, kött, fisk, fågel, ägg och skaldjur, kaffe, te och filter samt hushållsapper.
Sveriges miljömål är att 35 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt.
Målet är långt ifrån uppnått och nu föreslås en skärpning till 40 procent 2015.

Tipsa andra:
 
2011
18/4
08:38

”Människor blir diktatorer”

Av: Jessica Ritzén, publicerad 18 april, 2011.
110418_Dalai_Lama

En stund i stan Södertörns högskola, fredag 15 April kl 10.45:

Dalai lama-feber värmde Södertörn i fredags. Världsstjärnan spred kärlek och fick en designad tekopp tillbaka.

Dalai lama har blivit 75 år och behöver en hjälpande hand för att ta sig upp på scen. Reinkarnationen av Buddha virar sin röda munksjal över armen och ser ut över ett par hundra elever som vunnit lama-biljettlotteriet på Södertörns högskola. En av de få platser som världsstjärnan och buddhistmunken besöker under sin Europaturné.
Han tittar på oss som ett nyfiket barn. Vi tittar tillbaka.
Han skrattar högt och vinkar. Vi vinkar och skrattar tillbaka.
Dalai lama är mer välberest, välpåläst och har träffat fler människor än de flesta av oss. Ändå zoomar han in världen utifrån. Fast från en lite godare plats.

Paddanstolen på scenen passar inte Dalai lama alls. Tillbakalutad fastnar han med fötterna gungades i luften och tvingas hasa ut på stolskanten för ha de bruna knytskorna säkert i golvet. Carl Malmsten hade troligen inte lama i tankarna när han formgav sin designklassiker. Och buddhistmunken som förespråkar återhållsamhet i allt är nog skönt omedveten om att fåtöljen har ett namn och kostar 33 000 kronor.
– Alla vill ha ett lyckligt liv. Det vill jag med. Frågan är hur? Det materiella, pengar och makt ger oss bara stress och oro. Jag är buddhistmunk och tar inte lugnande medel, dricker inte alkohol och tycker att droger är idiotiskt. Lyckan måste komma inifrån, säger Dalai lama.
Han har sedan barnsben varit utsedd till Dalai lama. Den fjortonde i raden. Sedan 1959 har han varit ledare för tibetanerna i exil. Men efter 50 år pensionerar han sig från politiken men tänker fortsätter att predika lycka.
– Makt korrumperar. Det är människor som blir diktatorer. Se på Mellanöstern där ledarna har suttit i 30–40 år, jag tror att det är alldeles för länge, säger han.

Han försvarar religionen som ofta får skuld för krig och konflikter. Icke-våldsprincipen ruckar han inte på.
– 1900-talet var blodsutgjutelsens århundrade. 2000-talet måste bli den fredliga dialogens århundrade. Nu ligger ansvaret på era axlar. Men bara utbildning räcker inte att ge lycka. Så länge du är full av vrede i hjärtat spelar det ingen roll. Jag tror mer på medkännande motivation än aktion.

Innan han lämnar salen tar han upp den orangegula superdesignade tekanna på bordet och frågar förundrat publiken vad det är?
Vi skrattar och han skrattar.
Det visar sig vara hans present. Någon verkar tro att en tibetansk munk samlar på svensk design?

——————————————————————————————————–

Inte helt okontroversiell
Det finns kritik mot det system som Dalai lama är född in i och mot religionen, som lätt kan gömmas och glömmas bakom Dalai lamas leende. Till exempel:

Karma. Människors olycka beror på deras handlingar i tidigare liv.
Likaså kan rikedom vara tack för goda gärningar i tidigare liv, vilket kan leda till att upprätthålla ett odemokratiskt och orättvist samhälle.
Synen på homosexuella.
Sexualmoralen. Sex ska bara ha som syfte att skaffa barn.

——————————————————————————————————–

Hur var det att möta Dalai lama?

Hanna Wallinder, 20, student religionsvetenskap, Strängnäs:
– Jag tyckte det var ett jättehäftigt möte. Särskilt när han vände sig till mig och sa att min ateism också var en viktig tro. Många ser ickereligiösa människor som mindre medmänskliga men så är det ju inte. Det var viktigt för mig att han sa det.

Miza Landström
35, lärarstudent, Tyresö:
– Att få möta Dalai lama är en av de bästa saker som hänt i mitt liv. Jag är kristen och det här är snäppet under att få möta Jesus. Dalai lama pratar om kärlek och fred. Det skulle Jesus också ha gjort. Det var roligt när han bad mig att tjuta på kongolesiska.

Tipsa andra:
 
2011
14/4
10:23

Vi ska mobilshoppa dygnet runt

Av: Jessica Ritzén, publicerad 14 april, 2011.

Nu ska vi moppa. Det vill säga klick­köpa kondomer genom att rikta mobilen mot en köpkrumelur på utomhusreklamen. I går avtäcktes tävlingsbidragen som ska gifta ihop utomhusreklam med mobilhandel i Kungsan.
Finansborgarråd Sten Nordin (M) är helsåld på idén och sitter i juryn. Torghandel 2.0 betyder att stockholmare via 1 500 reklamplatser kan mobilshoppa dygnet runt. Till och med de offentliga toaletter som skänkts staden i utbyte mot reklamplats kan snart uppfylla andra behov än våra mest basala.

Jag önskar att jag kände behov av att köpa grejer från toasitsen eller busshållplatsen för jag vill inte vara mer baklängesjoggande och konservativtrist än Sten Nordin.
Men jag var bjuden på förra bröllopet. Då skulle vi tagga. Aftonbladet gifte ihop tidning med mobil år 2008. Parterna gick skilda vägar inom ett år. Då som nu pratade man om hur stort det var i Japan. Och hur enkelt det var, fast det var jättekrångligt.

Jag kapitulerar och laddar hem mopp-­appen men får då slutgiltigt bevis för min bakåtsträvighet. Jag kan inte moppa. Min Iphone är ett år gammal – och helt passé.

Tipsa andra:
 
2011
7/4
10:56

”Jag kallades tattarunge”

Av: Jessica Ritzén, publicerad 7 april, 2011.
mirelle_webb

”Jag vill motivera fler yngre romska tjejer att utbilda sig. Det är så man blir varse sina rättigheter och skyldigheter”, säger Mirelle Gyllenbäck när City träffar henne på Romskt kulturcentrum i Enskede.

I morgon vajar romernas flagga i Kungsträdgården.
Men i Stockholm går arbetet med att stärka romernas ställning knappt framåt.
– Jag blev kallad zigenar­jävel i skolan,
säger Mirelle Gyllenbäck, 24.

Hon sätter sig framför den romska flaggan och rättar till sin svarta kjol. Den är varken vid, fotsid eller i sammet. Den traditionella klädseln ratade Mirelle Gyllenbäck redan som 14-åring.
– Min identitet sitter inte i kläderna. Jag är rom, men också svensk, ung, kvinna, studerande och arbetande. Alla identiteter är lika viktiga, säger Mirelle Gyllenbäck.
Hon är något av en pionjär som tar universitetspoäng i en kultur där inte ens studenten är självklar. Läser offentlig rätt och kämpar för att få fler romska tjejer att bryta studiebarriären.
– Det sägs att det bara är en handfull romer som pluggar på högskola, men jag vet flera romer på Södertörns högskola som aldrig skulle säga att de är det av rädsla för att bli diskriminerade.
Hon är en mix av finskrom och resanderom och har pushats hemifrån. Inte minst av pappan vars egna advokat­drömmar begravdes bland sågspånen i en ambulerande cirkusfamilj. Och av mamman som i två år drev sitt diskrimineringsfall sedan hon nekats att handla i närbutiken. Själv växte hon upp i en lägenhet i Upp­lands-Bro och tvingades möta fördomarna redan i första klass.
– Jag blev kallad tattarunge och zigenarjävel. Jag placerades då i förberedelseklass för nyanlända invandrare. Så skulle man aldrig göra med ett etniskt svenskt barn som mobbas. Först i trean lyckades jag byta till en bra skola.

I morgon firar romerna sin fyrtionde nationaldag men de är fortfarande en minoritet i strykklass. Det vittnar läraren i Stock­holms enda profilklass för romer om. I Nytorpsskolan i Enskede går 28 elever mellan sex och 16 år och kölistan är lång.

– Många har mobbats och har stora kunskapsluckor för att de inte fått sina behov tillgodosedda. Det finns bara en romsk modersmålslärare i hela Stockholm, säger Angelina Dimitir Taikon.

Stockholm får nu minusbetyg av läns­styrelsen för att de inte följer den nya minoritetslagen som skulle stärka skyddet för romerna.
– Modersmålsundervisning är en rättighet, men få skolor erbjuder det. Stockholm har inte heller haft samråd med romer. Man skyller ofta på att man inte hittar romerna men det är ett svepskäl, säger Tiina Kiveliö, handläggare på enheten för minoritetsfrågor.
Lagen har snarast fått motsatt effekt menar Hans Caldaras på Romskt kulturcentrum i Enskede.
– Vi hamnar på nåder igen. Man prioriterar andra minoriteterna som får stöd för att de har ett territorium. Vi är spridda över hela landet och får därför inget stöd, säger han.
Trots att Stockholm har 8 000 romer gäller rätten till särskild barnomsorg och äldreomsorg som garanteras sverigefinnar varken romer eller judar. Hos DO växer högen med anmälningar från romer med 40 nya fall per år.

Caldaras är positiv till vitboken som integrationsminister Erik Ullenhag utlovat.
– Det är viktigt att deklarera och erkänna att romerna tvingats leva under legaliserad diskriminering ända in på 60-talet. Nu läggs skulden på romerna, att vi inte vill ta del av samhället, när sanningen är att det är samhället som stängt oss ute, säger han.

———————————————————————-

Romernas dag
Fredagen den 8 april fyller romernas internationella nationaldag 40 år.
Stockholm går en marsch klockan 12 från Sergels torg till Kungsträdgården. Där väntar musik samt tal av integrationsminister Erik Ullenhag (FP). Festen fortsätter på Romskt kulturcentrum i Gubbängen.

Tipsa andra:
 
2011
4/4
10:46

Avspark i arena-matchen

Av: Jessica Ritzén, publicerad 4 april, 2011.
Arenakampen

Till vänster, Swedbank arena, Solna. "Det är ingen kamp. Vårt arenakoncept är att folk ska komma hit även dagar utan events", säger Christian Alexadersson, vd. Till höger, Stockholms-arenan, Globen. "Jag ser det inte som en kraftmätning. Vi har planerat vår arena med en rimlig storlek", säger Madeleine Sjöstedt.

Två betongskelett tornar upp sig på varsin sida om Stockholm.
Nationalarenan i Solna och Stockholms-arenan i Globen har börjat sin kamp.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) tar oss med i en skakig stålkorg 40 meter upp till första läktarsektionen som just monterats i gropen söder om Globen.
I luften svävar cementblandare mellan fyra pyloner, stommen till 19_000 prefabdelar som innan årets slut ska bilda en stadion. Stockholmsarenan blir klar 2013 och 50 evenemang är redan bokade.
- Drömmen vore att få se en EM-match i fotboll spelas här, säger Sjöstedt.
Det är inte hemligt att Stockholm rustar sig för fotbolls-EM, helst 2020. Jättearenan är en förutsättning men finalen kan hon bara drömma om.
Nio kilometer norrut på en kal betongläktare står vd:n för Swedbank arena och ler segersnett.
- EM-finalen skulle naturligtvis spelas här, det är ju nationalstadion. Vi känner mer släktskap med Emirates eller Wembley i London, säger vd:n Christian Alexandersson.
Arenakampen vill varken han eller Sjöstedt låtsas om. Men matchen är redan i gång. Första ronden tog Solna i fredags när Bandyförbundet valde Swedbank arena för sin SM-final. 50.000 läktarplatser avgjorde liksom att den nås av tåg, t-bana och pendeltåg.

Striden gäller även fotbollsklubbarna sedan AIK hotat att byta hemmaplan om inte Swedbank arena erbjuder bättre villkor.
- Det är viktigt för oss att AIK är här, med storheten och klassen de har. Jag har respekt för deras process, deltar i den och hoppas att de ska se ljuset, säger han.
Artistfajten är lika hård då det bara finns en Bruce Springsteen och en Lady Gaga. Tricket är att erbjuda nya, innovativa events.
- Allt från opera till motocross. Vi satsar på loger för att folk ska vilja vara här även dagar utan events, säger Alexandersson.

Swedbank arena är bara pusselbitar från läktarklar. Den 55 meter höga stadion syns nu från  E4 och E18. Vi guidas till lyxloger med trinettkök och planutsikt från golv till tak. Passerar säljminglet med bubbel till vip-spekulanter villiga att köpa flerårskontrakt för två miljoner kronor.
Arenafebern som smittat landet är inget Stockholmssyndrom menar båda. Här rivs gamlingarna, Söderstadion och Råsunda, ett naturligt generationsskifte.
Andra röster säger annat.
- Trycket på att bygga arenor är uppskruvat, få arenor går runt utan kräver offentlig finansiering. Nu säger kommunerna stopp och har bildat ett råd för att stå emot elitklubbarnas upphaussade arenakrav, säger Fredrik Gunnarsson på SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Madeleine Sjöstedt är inte orolig. Stockholmsarenan ska betala sig och inte belasta invånarna. Hälften av de 2,7 miljarderna tas in på markrätter som säljs när Söderstadion rivs, resten genom intäkter.
- Vi har både hängsle och livrem i hela projektet. Kalkylen går ihop med 40 evenemang per år. Det drivs som tur är inte av kommunala tjänstemän utan av en kommersiell aktör som måste gå med vinst, det är vår säkerhetsventil. Staden har god likviditet och vi säljer inte markrätterna förrän vi får rätt pris. Och varje besökare har med sig 1_000 kronor i skattekronor till Stockholm, säger hon.
I Solna är staden en av fem ägare. Vd:n vill inte prata pengar. Inte ens bekräfta att bygget kostar 2,3 miljarder. Lika tystlåten är han om mutskandalen. I veckan väntas åtal i muthärvan kring stadsdirektör Sune Reinhold.
- Vi har hög moral när det gäller etik och affärer, Jag hoppas frågan blir avklarad så vi kan gå vidare. Utredningen har sin gång, där har jag inga kommentarer, säger han.
_______________________________________________________________
Utmanare 1
Swedbank arena
Var: Solna.
Invigs: Hösten 2012.
Ägare: Solna stad, Svenska fotbollsförbundet, Peab, Fabege.
Kostnad: 2,2 miljarder kronor.
Publik:
50 000 (65_000 vid konsert).
Höjd: 55 meter.
Arkitekt: Krook och Tjäder, Berg arkitektkontor.
Miljö: Skjutbart tak och naturgräs.
_______________________________________________________________

Utmanare 2
Stockholms-arenan
Var: Globen.
Invigs: Våren 2013.
Ägare: Stockholms stad.
Kostnad: 2,7 miljarder kronor.
Publik: 30 000 (40_000 vid konserter).
Höjd: 35 meter.
Arkitekter: White arkitekter och Arup.
Miljö: Skjutbart tak och konstgräs.

Tipsa andra: