Jessica RSS

Jessica

— Politik & Samhälle

Arkiv för januari, 2011

2011
27/1
09:41

Permalänk

Kampen för hyresrätten

Av: Jessica Ritzén, publicerad 27 januari, 2011.
City

Foto: Maja Brand Joakim Larsson (M), ytterstadsborgarråd, får kravbrev från Astrid Benes, hyresaktivist.

Ombildningarna stoppas i närförort – men till 1 juli är det öppet för köp.
Nu ökar protesterna mot olagliga ombildningar.
– Vi kräver skärpta regler för att stoppa fusket, säger hyresgästen Astrid Benes.

Nu ryker rätten att ombilda allmännyttans hyresrätter i närförorter där 50-50-balansen är hotad. I Björkhagen, Gröndal, Hammarbyhöjden, Fruängen, Östberga och Beckomberga stängs butiken redan i dag. Gröndal har bara 1 131 hyres­lägenheter kvar, 28 procent av bostadsbeståndet.
Drog ni i bromsen för sent, Joakim Larsson (M)?
– Nej, vi vill ha en jämn fördelning och det är det nu i närförort, i ytterstaden håller vi öppet för ombildningar eftersom hyresrätterna är i majoritet, säger han.
Jämfört med förslaget som bordlades i december har stoppet utökats till Asp­udden, Bromma, Hägersten, Johanneshov, Midsommarkransen, Enskededalen, Sköndal, Stureby och Spånga. Här stängs butiken först den första juli.

Andelen hyresrätter rasar rekordsnabbt och är nu 37 procent i innerstaden. Där nödbromsade man redan 2008 och fredade även Årsta och Liljeholmen från ombildningar.
Infekterade ombildningsbråk pågår än och i januari stoppades ombildningen av 252 lägenheter på Södermalm inför en tingsrättsförhandling. Boende i hyresrättsfastighet Skottet anklagade föreningen för att ha fuskat sig till en majoritet men parterna förlikades i tingsrätten och någon majoritet uppnåddes aldrig.
– De använde till och med en avliden för att få en ja-fullmakt. Vi räddade en hyresfastighet men kaoset måste stoppas, säger Astrid Benes.

Utanför Stadshuset krävde hon och ett 20-tal demonstranter i går skärpta regler. Bland annat att bara tillåta bara en köpestämma och öka insynen för att stoppa fusk och fiffel.
Men politikerna och Stadshus AB är nöjda med reglerna.
– Vi har genomfört över 500 stämmor, ett fåtal har varit stökiga. Vi följer bara bostadsrättslagen, säger Joachim Quiding, administrativ direktör.

På fyra år har 22 000 lägenheter sålts av allmännyttan för 32 miljarder kronor. För att bota hyresbristen ska samma allmännytta nu bygga 6 000 nya. Den nya allmännyttan är inte uppnåelig för alla 340 000 i bostadsförmedlingens kö. Årshyran för nyproduktion är 1 700 kronor kvadratmetern jämfört med normalhyran på 1 000 kronor.

Tipsa andra:
 
2011
24/1
15:03

Permalänk

”Vi måste bygga ännu mer”

Av: Jessica Ritzén, publicerad 24 januari, 2011.

kevius

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius bygger mer Stockholm

Hon vill bygga snygga, spektakulära och ibland höga hus. Men framför allt fler.
– Jag är rädd för att det inte byggs tillräckligt mycket. Vi måste lösa bostadsbristen, säger Regina Kevius (M), stadsbyggnadsborgarråd.
På kontorsväggen sitter en specialbeställd megakarta över Stockholm med fastighetsbeteckningar som går att rita, sudda och sätta magneter på.
Här bygger stadsbyggnadsborgarrådet sitt nya Stockholm.
– Det är mitt viktigaste arbetsredskap för att bygga promenadstaden och 15 000 nya lägenheter. Jag bygger inte ensam utan tillsammans med byggbranschen, fastighetsägarna och stockholmarna.
Räcker 15 000 lägenheter?
– Nej, det borde byggas mycket mer. Men vi har gått till val på att bygga 15 000 under mandatperioden. Det är tufft att hitta mark, se till att det byggs och hålla tempot uppe. Jag förstår att vi inte kan lösa bostadsbristen på fyra år men vi måste ha höga ambitioner. Vi har ett jättestort ansvar för Stockholms stora bostadsproblem.
Ni lovar 6 000 nya hyres­rätter men har ombildat 22 000 hyresrätter på två år, andelen hyresrätter i innerstan är nere på 36 procent, är det bra balans?
– Balans är ju egentligen 50–50. Vi har ju stoppat ombildningarna i innerstaden. Och det byggs ändå 6 000 hyresrätter, allmännyttan bygger på Kungsholmen och privata bolag i innerstan.
Behöver Stockholm ett ”miljonprogram”?
– Staden har ett bygg­ansvar men jag träffar många bostadsbolag och jag har en tro på att de levererar. Miljonprogrammen var inte alltid så genomtänkta och skapade döda bostadskvarter.
Vill du ha fler höga hus?
– Det går inte att  säga ”ja, höga hus” eller ”ja, parker”. Det beror på område. Vi borde använda hemsidan och fråga människor så vi har många med oss när vi planerar Stockholm. Vi gör nu en enkät i bostadsförmedlingens kö.  Det är inte bara byggföretag och tjänstemän som ska bestämma.
Vilken är din internationella förebild?
– Jag älskar att åka till andra städer och få inspiration. Jag gillar Köpenhamn med blandad bebyggelse och en hel del ny vågad arkitektur. Jag vill att vi vågar bygga spännande hus. Vågar säga att det här huset blev vackert, snyggt och jobbar mer med gestaltning. Vi tar nu fram ett arkitekturprogram för att bygga saker vi kan vara stolta över i Stockholm och som turisterna fotar.
Skulle du vilja bo i ett livsstilsgetto?
– Nej, jag vill inte bo i ett livsstilsgetto, jag vill bestämma själv. Någon Boskola är inget jag känner mig bekväm med. Jag tror på en miljöprofil i Norra Djurgårdsstaden men det ska inte vara krav uppifrån utan det ska vara männi­skor som vill bo i ett miljöprofilsområde.
Efter en ABC-intervju i tv i veckan skapades en Twitterstorm och du kallades för robot, android och sovjetmarionett, hur känns det?
– Hur det känns, ja ibland känns det jobbigt. Det är det ärliga svaret. Men det är ett stort ansvar att vara politiker. Är man politiker så syns och hörs man och får ibland fatta ibland glädjande beslut, ibland tråkiga beslut. Det gäller att inte ta det personligt.
Du får inte lust att gå ut på Twitter och ge igen?
– Nej, jag är nog lite så att jag vänder andra kinden till. Jag skaffade Twitter för ett tag sedan men har inte hunnit använda det för jag har jobbat så mycket.

Tipsa andra:
 
2011
24/1
14:51

Permalänk

Hemlösa barn i bostadsbotten

Av: Jessica Ritzén, publicerad 24 januari, 2011.

Det finns minst 455 hemlösa barn i Stockholm.

De är inga gatubarn. Men har likväl inget hem. Många av dem har aldrig haft det. De har skyfflats runt med liten packning mellan tillfälliga boenden hela livet.

Föräldrarna kvalificerar sig inte på bostadsmarknaden utan flyter omkring i en högst opålitlig inneboende- eller andrahandsmarknad. Många har blivit hemlösa på grund av familjevåld, svåra skilsmässor och separationer. Andra har vräkts eller mist sina kontrakt. Nu tvingas de bo på vandrarhem, lägenhetshotell, skyddat boende eller andra temporära nödlösningar.
Socialtjänstens rapport från september 2010 över familjer utan stadigvarande bostad visar att hemlösa barnfamiljer har ökat sedan 2008. I dag uppskattas antalet till 320 familjer. En majoritet har invandrarbakgrund.
Familjerna i Stockholms verkliga bostadsbotten väntar troligen förgäves på att någon ska laga hissen till deras bostadskarriär. Under tiden får de bidrag till bostadsförmedlingens köavgift.
455 hemlösa barn är den svårsmälta konsekvensen av Stockholms enorma bostadsbrist. Läs hur stadsbyggnadsborgarrådet tänker bota den.

Tipsa andra:
 
2011
17/1
13:40

Permalänk

När spricker bobubblan?

Av: Jessica Ritzén, publicerad 17 januari, 2011.
bobubbla_webb

Foto: CityPriserna i innerstaden har stigit med 35 procent på bara fem år visar statistik från Mäklarstatistik.

Det bubblas vilt om en bostadsbubbla. Ändå rusar bostads­priserna rekordsnabbt uppåt.
– Bostadspriserna är övervärderade med 20 till 30 procent, varnar Bengt Hansson, analytiker på Bostadskreditnämnden.

Han var länge ensam i sin bobubbla. Men det senaste året har den statliga bostadsanalytikern fått allt fler med på den dallriga farkosten. Att den redan spruckit i USA, Spanien och på Irland har fått många analytiker att vakna. Inte minst sedan internationella bedömare utsett svensk bostadsmarknad till en av världens mest övervärderade.
– Vi lever i en bostadsbubbelvärld men vet inte när den kommer att pysa eller spricka. Det krävs yttre påverkan; att världskonjunkturen försämras, arbetslösheten ökar eller räntorna stiger, säger Bengt Hansson.
Varningsklockorna fick Finansinspektionen att förra året höja bolånetaket och bankerna diskuterar nu högljutt amorteringskrav. Ändå tror ännu hälften av svenskarna att bostadspriserna ökar. Då gör de ju också det på sitt alldeles självuppfyllande sätt.

Siffror framtagna av Svensk mäklarstatistik för Citys räkning visar att bostadspriserna i innerstaden ökade med 4 procent bara i november. Kvadratmeterpriset på 57 557 kronor är all time high.
På fem år har bostadspriserna i snitt ökat med 35 procent i Stockholms innerstad. På Östermalm och Kungsholmen var ökningen 38 procent och västra ytterförorter hela 54 procent.
– Bostadspriserna är övervärderade med 20-30 procent och mest uppdrivna i Stockholm. Normalt stiger priserna realt över tid mellan 0 till 2 procent per år. När vi kommer upp över 10 procent per år i flera år har vi en bubbla helt enkelt, säger Bengt Hansson.

Bostadspriserna har gått upp och ner sedan 50-talet. År 2000 var brytpunkten. Då stack priserna iväg och frånsett dippen hösten 2008 har de fortsatt uppåt. Belåningsgraden har också galopperat och ligger i dag högt över disponibel inkomst.
– Många känner sig ganska nöjda för värdet på bostaden är större än lånen. De har haft bra inkomstutveckling och låga räntor. När priserna faller finns skulden kvar och man känner sig betydligt mindre förmögen. Då vill man spara och risken finns att man inte klarar betalningarna.

Bostadsanalytiker Bengt Hansson tror att bubblan börjar pysa redan vid en normal räntenivå på 5,5 procent men att krisen blir mindre brutal än på 90-talet eftersom de offentliga finanserna är bättre. En syndabock går inte att utse.

– Det är som i ”Mordet på Orientexpressen” många inblandade. Stat, centralbanker, affärsbanker och akademiker får alla ta ansvar. Internationellt sett har man sett att med näranollräntor under lång tid är det svårt att förhindra att människor lånar för mycket.
• Så vad ska man göra?
– Tja, man måste ju bo. Men man borde vänta med att köpa om man inte redan gjort det. Och funderar man ändå på att sälja borde man kanske skynda på.
Finns det några vinnare i bubblan?
– Vinnarna är 40-talisterna. De som köpte bostad på 90- eller 70-talet och blir pensionärer och kan kliva av. Bästa året att köpa bostad i Stockholm var 1996. Förlorare är unga som köpt de senaste tre–fyra åren. De har inte gjort den allra bästa affären.

Jessica Ritzén

”Bubblan finns inte”

Lars Frisell, 38 år är  chefsekonom på Finansinspektionen.

Du är en bubbel­skeptiker?
– Ja, en bubbla betyder att priserna inte längre är vad folk vill och kan betala. Och jag anser att bostadspriserna i Stockholm är välmotiverade. Det är som tur är svårt att spekulera i bostäder i Sverige och det verkar emot fastighetsbubblor som vi ser på andra ställen.

Men hur kan en etta på Söder vara värd över två miljoner kronor?
– Jo, men folk tjänar bra i Stockholm och klarar att betala lån med ett normalt ränteläge på mellan 5 och 8 procent enligt våra beräkningar, inte bara med dagens extremt låga ränta. Sedan finns förstås enstaka fall där folk överköpt sig.

Så priserna kommer inte att sjunka?
– Även om priserna är välmotiverade kan de snabbt gå ner 10 till 15 procent. Men för en bubbla är priserna inte så intressanta utan skuldsättningen. Om folk inte är så skuldsatta spelar det inte så stor roll om priserna går ned 10 procent. Men har folk stora lån, skiljer sig eller förlorar jobbet och måste sälja vid fel tidpunkt då blir det problem.

Nu är belåningsgraden rekordhög i Stockholm?
– Ja, men jag ser inget domedagsscenario på något sätt. Vi införde ett bolånetak i höstas och följer noggrant vad som händer 2011. Jag hoppas på en kulturförändring, hur både banker och konsumenter ser på bostadslån. Om belåningsgraden fortsätter stiga får vi fundera på fler åtgärder.

Drabbas du själv av en bubbla?
– Jag tog nyligen lån när jag skilde mig och köpte ensam en bostadsrätt i Stockholm. Så jag är en av dem jag pratar om.

Jessica Ritzén

Priserna ökar på bostadsrätter

Innerstaden: 35 procent
Västerorts ytterförorter: 45 procent
Hässelby, Spånga-Kista, Vällingby
Östermalm: 38 procent
Kungsholmen: 38 procent
Vasastaden/Norrmalm: 36 procent
Västerorts närförorter: 38 procent
Bromma Västerled
Södermalm: 35 procent
Söderorts närförorter: 32 procent
Enskede-Årsta, Skarpnäck, Hägersten
Söderorts ytterförorter: 31 procent

Bubbelhistorik

80-talsbubblan

En pysbubbla när bostadspriserna sjunker med 30 procent på sju år, mellan 1979 och 1986. Industrikrisen ökar arbetslösheten, inflationen är hög på grund av ständiga devalveringar och löneökningar på omkring 10 procent. Huspriserna är nominellt oförändrade men prisnedgången lika stor som på 90-talet.
Belåningsgrad: 16 procent.
Skuld av disponibel inkomst: 75 procent.
Ränta: 14 procent.

90-talsbubblan

En sprickbubbla som får bostadspriserna att chock­dyka med 30 procent mellan 1991 och 1994. 90-talskrisen leder till hög arbetslöshet och höga räntor i samband med kronförsvaret. Skatterna höjs, sjukförsäkringen försämras och lågkonjunkturen fördjupas. 1996 ligger bostadspriserna i Stockholm i botten.
Belåningsgrad: 31 procent.
Skuld av disponibel inkomst: 116 procent.
Ränta 3-mån: 15,5 procent.

10-talsbubblan

Misstänkt bubbla som kan pysa eller spricka. Bostadspriserna har ökat kraftigt sedan 2000. Vissa bedömer att övervärderingen är 30 procent. Höga inkomster, extremt låga räntenivåer och rot-avdrag har bidragit till hög belåningsgrad. Sämre världskonjunktur, ökad arbetslöshet eller kraftigt höjd ränta kan ge kraftigt prisfall.
Belåningsgrad: 46 procent.
Skuld av disponibel inkomst: 156 procent.
Ränta 3-mån: 3,19 procent.

Mäklarens kommentar

”Västra ytterförorterna har ökat mest, en kombination av förbättrad infrastruktur och att priserna var relativt låga i Spånga-Kista. Kungsholmen lyfte och Östermalm har alltid varit eftertraktat. Södermalm ökar mest på Katarinasidan kring Nytorget. Södra förorterna ökar minst, det beror på miljonprogrammens många hyresrätter”, säger Jeanette Gustafsson på Mäklarsamfundet.

Tipsa andra:
 
2011
14/1
11:55

Permalänk

Vem står för Operafiolerna?

Av: Jessica Ritzén, publicerad 14 januari, 2011.

operan_webb

Alla vill ha ett operahus som ingen vill betala. Hellre då bråka om var operadivan skulle kunna ligga.
Blasieholmsoperan, Masthamnsoperan eller Slussenoperan? Förslagen till Nationalscenen som ska sätta Stockholm på världskartan strömmar in.
I veckan bärgades en pavarottipompös Slussenoperaskiss som sänktes i Saltsjön redan 2007. Det gamla operavraket vill inte ens kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) livrädda.
– Det ser ju förskräcklig ut, en stor klump mitt i Slussen. En sådan spektakulär byggnad får inte plats vid Slussen, där är det viktigt att bevara utsikt och vy, säger Sjöstedt.

Kulturborgarrådet väckte liv i operahusdebatten efter nyår när hon föreslog tomten vid Nationalmuseum på Blasieholmen som lämplig kultur-palatsplats. Sedan dess har fantasifoster likt Sydneys operahus skissats på alla lediga ytor med spegelvy.
– I min värld ska Stockholm inte göra en kopia eller pastisch av ett internationellt operahus. Det ska bli ett fint hus och tomten på Blasieholmen är fantastisk men platsen är inte avgörande.
Sjöstedt vill nu att regeringen utreder ett nytt scenkonsthus. Notan på fyra miljarder skickar hon till näringslivets operaälskande direktörer. Överoptimistiskt kan tyckas när 700-miljonersfilialen i Gasklockan som skulle börja byggas nästa år skjutits på framtiden eftersom ingen direktör stämt in i ariorna.

Oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S) kräver nu med tenorstämma att regeringen fixar ett operahus pronto. Han tror varken på Blasieholmen eller Slussen.
– Vi vill ha ett utmanande landmärke som väcker uppmärksamhet, en kulturell fixpunkt som ska sätta Stockholm på världskartan. Slussen är inte lämplig för en så voluminös byggnad och Blasieholmen är ingen 100-poängare eftersom Nationalmuseum behöver egna lokaler.
Socialdemokraterna ser hellre ett operahus vid gasklockorna i Hjorthagen, vid Masthamnen eller i Kista för att bredda Stockholm.

På exploateringskontoret rensar stadsarkitekt Martin Schröder som bäst Slussen från skrymmande element. Han har redan raderat ett högt hus, downsizat gallerian och brutit upp ett podium på södersidan med trappor och terrasser för att komma närmare kaj. Samt flyttat bussterminalen från kajen ner i ett bergrum under Katarinaberget.
Någon Slussenopera står inte på repertoaren som presenteras i vår.
– Om vi fick reaktioner på ett femvåningshus vid Slussen är det svårt att se hur ett operahus skulle få plats. Ett operahus skapar inte liv. Se på Gustav Adolfs torg, det är ju en av stadens mest döda platser, säger Schröder.

Jessica Ritzén

Veckans EKG

C+FP=sant
Centerpartiet rustar sig för att överleva i storstadsdjungeln. Både Per Ankersjö (C) och Fredrick Federley (C) öppnar bamsefamnen för ett partnerskap med FP. Inviten har inte fått liberalerna att gå i spinn.

S+M=falskt
Rejält försenad hoppade Carin Jämtin (S) på tåget i Förbifarten och erbjöd alliansen en utsträckt hand om kollektivtrafikspår i motorvägstunneln. Det gick inte som på räls direkt.

Hjärtefrågan -  Spela svårflirtad
Pär Nuder (S) avbokar dagens framträdande på Lidingö med partiets kriskommission. På socialdemokratiska betyder det tydligen ”Ja, jag vill gärna bli partiledare.”

Bildtext:

passé. Operahuset vid Gustav Adolfs torg byggdes 1898 och är både slitet, trångt och omodernt. Det har årligen 140 000 besökare. Debatten om en ny nationalscen för opera och balett har pågått i flera år efter att Göteborg, Köpenhamn och Oslo byggt nytt.

Tipsa andra: