Stockholms högsta skyskrapa skyms inte av någon hätsk skyskrapedebatt. Det glittriga Gasklockstornet tar andan ur fler än det retar upp.
I skuggan av den hetsiga debatten kring Tors torn har Stockholms värsting i skyskrapeklass vuxit sig verklig. Med sina 170 meter blir gasklocksskrapan i Norra Djurgårdsstaden Stockholms högsta byggnad någonsin. Byggplanen ligger just ute på samråd men har bara mötts av ljumma protester.
– Vi vill göra höga hus som också är intressanta. Skyskrapor har haft dåligt rykte sedan 60-talet. Med rätta eftersom många av dem är fula monster. Ovänliga och byggda bara för att maximera vinsten, säger arkitekten Jacques Herzog.
Han är världsstjärnan som placerar ut arkitektoniska utropstecken i storstadsmetropoler. Mest känd för Olympiastadion i Peking och Tate Modern i London. Högriskprojektet i Stockholm är mer småskaligt, han vill knappt kalla byggnaden för skrapa.
– Det är ett mellanting mellan högt hus och skrapa. Jag ser höga hus som ett av flera urbana verktyg för att skapa variation. Vi skulle aldrig bygga denna i centrala Stockholm. Jag kom till Stockholm för att exploatören här drevs av en passion – inte bara att göra vinst, säger Herzog.
Det är svårt att inte känna habegär för hans arkitektritade v-lägenheter i kristallskrapan i Hjorthagen. Från vardagsrummet har man panoramautsikt både över Stockholm och in i sitt eget sovrum liksom ut över en grönklädd terrass.
Hur mycket höghöjdslyxen kostar är fortfarande hemligt. Byggherren Oscar properties satsar månghundramiljonbelopp och hoppas att 529 bostadsrättssugna stockholmare vill flytta in 2014.
I botten ska det finnas kaféer, restauranger och dagis och gasklockan bredvid ska bli konsthall. En slags eftergift eller ursäkt för att kunna bygga så dyrt och lyxigt för så få.
– Det får inte bara bli en gated community för de privilegierade, det ska vara en byggnad för alla. Vacker både för dem som bor där och att titta på utifrån, säger Herzog.
Skrapan ger Stockholm en helt ny skyline. Gasklockan på platsen rivs och görs hundra meter högre. Man behåller cylinderformen men veckar fasaden för att ta till vara ljuset.
Skrytbygget kan knappast sägas smälta in bland tegelbyggnaderna från sekelskiftet i det gamla industriområdet men det har heller inte varit meningen enligt arkitekten.
– Den är inte anekdotisk eller en imitation av Stockholm. För mig var det viktigt med en panoramisk byggnad som tar tillvara det unika och låga ljuset. Det finns ingen annan stad där du ser byggnader så tredimensionellt som i Stockholm.
Han ser inget egenvärde i att bevara en stads själ även om det är viktigt att känna till den.
– Att göra platsspecifika lösningar känns förlegat. En stad och dess byggnader är i ständig evolution. Det är inte enbart romantiskt att vilja bevara det gamla. Det är också en sjukdom som gör att städer blir alltför mycket sig själva.
På Arkitekturhögskolans galet fullsatta kvällsföreläsning med Herzog finns fler gasklockslyaspekulanter än kritiker. Debatten om skyskrapors vara eller inte uteblir helt. En kvinnlig student är mest arg över att hon som höjdrädd diskrimineras från kristallskrapan.
– Jag är själv höjdrädd och skulle aldrig gå upp i gasklockan. Jag tror att skyskrapor attraherar människor i olika stadier i livet, kanske när man är ung eller när man blir äldre, säger Herzog.
Få av de samlade arkitekterna tror att skrapan kommer att skapa lika stort rabalder som Tors torn, för att det är bättre arkitektur och för placeringen och dialog med platsen.
– Tors torn är förskräckliga, med detta är inte bara en hög cylinder utan den veckade fasaden har skapat v-formade och attraktiva lägenheter. Höga hus kan vara bra beroende på hur de verkar i sin kontext, oavsett om den existerar eller om kontexten måste skapas, säger Ulrika Karlsson, arkitekt och lärare vid KTH Arkitekturhögskolan.
Ändå tycker hon att höjden är väl till-tagen.
– Risken finns att ett landmärke i den magnituden sticker i ögonen på stockholmarna om det blir ett exklusivt reservat för vissa som har råd, säger hon.
Jessica Ritzen
jessica.ritzen@city.se
08-586 222 75
Permalänk