Jessica

— Politik & Samhälle

Arkiv för november, 2010

2010
18/11
10:44

Stans nya skrytskrapa

Av: Jessica Ritzén, publicerad 18 november, 2010.

City

Stockholms högsta skyskrapa skyms inte av någon hätsk skyskrapedebatt. Det glittriga Gasklockstornet tar andan ur fler än det retar upp.

I skuggan av den hetsiga debatten kring Tors torn har Stockholms värsting i skyskrapeklass vuxit sig verklig. Med sina 170 meter blir gasklocksskrapan i Norra Djurgårdsstaden Stockholms högsta byggnad någonsin. Byggplanen ligger just ute på samråd men har bara mötts av ljumma protester.
– Vi vill göra höga hus som också är intressanta. Skyskrapor har haft dåligt rykte sedan 60-talet. Med rätta eftersom många av dem är fula monster. Ovänliga och byggda bara för att maximera vinsten, säger arkitekten Jacques Herzog.

Han är världsstjärnan som placerar ut arkitektoniska utropstecken i storstadsmetropoler. Mest känd för Olympiastadion i Peking och Tate Modern i London. Högriskprojektet i Stockholm är mer småskaligt, han vill knappt kalla byggnaden för skrapa.
– Det är ett mellanting mellan högt hus och skrapa. Jag ser höga hus som ett av flera urbana verktyg för att skapa variation. Vi skulle aldrig bygga denna i centrala Stockholm. Jag kom till Stockholm för att exploatören här drevs av en passion – inte bara att göra vinst, säger Herzog.
Det är svårt att inte känna habegär för hans arkitektritade v-lägenheter i kristallskrapan i Hjorthagen. Från vardagsrummet har man panoramautsikt både över Stockholm och in i sitt eget sovrum liksom ut över en grönklädd terrass.
Hur mycket höghöjdslyxen kostar är fortfarande hemligt. Byggherren Oscar properties satsar månghundramiljonbelopp och hoppas att 529 bostadsrättssugna stockholmare vill flytta in 2014.
I botten ska det finnas kaféer, restauranger och dagis och gasklockan bredvid ska bli konsthall. En slags eftergift eller ursäkt för att kunna bygga så dyrt och lyxigt för så få.
– Det får inte bara bli en gated community för de privilegierade, det ska vara en byggnad för alla. Vacker både för dem som bor där och att titta på utifrån, säger Herzog.

Skrapan ger Stockholm en helt ny skyline. Gasklockan på platsen rivs och görs hundra meter högre. Man behåller cylinderformen men veckar fasaden för att ta till vara ljuset.
Skrytbygget kan knappast sägas smälta in bland tegelbyggnaderna från sekelskiftet i det gamla industriområdet men det har heller inte varit meningen enligt arkitekten.
– Den är inte anekdotisk eller en imitation av Stockholm. För mig var det viktigt med en panoramisk byggnad som tar tillvara det unika och låga ljuset. Det finns ingen annan stad där du ser byggnader så tredimensionellt som i Stockholm.
Han ser inget egenvärde i att bevara en stads själ även om det är viktigt att känna till den.
– Att göra platsspecifika lösningar känns förlegat. En stad och dess byggnader är i ständig evolution. Det är inte enbart romantiskt att vilja bevara det gamla. Det är också en sjukdom som gör att städer blir alltför mycket sig själva.
På Arkitekturhögskolans galet fullsatta kvällsföreläsning med Herzog finns fler gasklockslyaspekulanter än kritiker. Debatten om skyskrapors vara eller inte uteblir helt. En kvinnlig student är mest arg över att hon som höjdrädd diskrimineras från kristallskrapan.
– Jag är själv höjdrädd och skulle aldrig gå upp i gasklockan. Jag tror att skyskrapor attraherar människor i olika stadier i livet, kanske när man är ung eller när man blir äldre, säger Herzog.

Få av de samlade arkitekterna tror att skrapan kommer att skapa lika stort rabalder som Tors torn, för att det är bättre arkitektur och för placeringen och dialog med platsen.
– Tors torn är förskräckliga, med detta är inte bara en hög cylinder utan den veckade fasaden har skapat v-formade och attraktiva lägenheter. Höga hus kan vara bra beroende på hur de verkar i sin kontext, oavsett om den existerar eller om kontexten måste skapas, säger Ulrika Karlsson, arkitekt och lärare vid KTH Arkitekturhögskolan.
Ändå tycker hon att höjden är väl till-tagen.
– Risken finns att ett landmärke i den magnituden sticker i ögonen på stockholmarna om det blir ett exklusivt reservat för vissa som har råd, säger hon.

Jessica Ritzen
jessica.ritzen@city.se
08-586 222 75

Tipsa andra:
 
2010
18/11
10:27

Miguels jobb är att krama träd

Av: Jessica Ritzén, publicerad 18 november, 2010.

City City

Hans uppdrag: Krama träd.
City går 
på jätteträdsafari med biologen Miguel Jaramillo.

Vi snitslar oss genom en frostkrispig ekhage vid Sundby gård i Huddinge. Tätt i hasorna på länsstyrelsens professionella trädkramare.
Det brukar vara svårt att se skogen för alla träd. Med ekarna är det tvärtom.
Det är först med näsan tryckt mot barken och armarna utfällda som flygplansvingar runt stammen som jätteträdets enorma storlek blir fullständigt ogreppbar.
– Den här är ovanligt knölig och fin och större än vad jag trodde, säkert över 500 år. Jag kan inte sluta bli imponerad av de här träden, säger biologen Miguel Jaramillo.
Han fäster ett måttband i den knotiga barken och stegar sedan försiktigt runt trädets midja. 5,78 meter senare är han tillbaka vid nollpunkten.
Sundbyeken är ett riktigt vrak med en vulvaformat hål stort nog att krypa in i. Mulman, trädets mjöl, har runnit ut genom hålet. Eken har gått in i dödsfasen och snart kommer grenarna som väger flera ton att ramla av. Om några hundra år till finns bara stubben kvar.

Miguel Jaramillo aktiverar
gps:en i handdatorn och för in jätteträdets position. Omkretsen är rätt medioker med Stockholmsmått mätt och hamnar på 500-i-topplistan. Den största eken i databasen finns i Gällstaö på Ekerö och mäter 10 meter och 35 centimeter i omkrets.
Förutom bredd och art skriver han in vitalitet och eventuellt vårdbehov. Ekarnas verkliga värde ligger inte i dess imponerande kronor. Först med lupp mot barken synliggörs det myllrande livet av kryp, skalbaggar, fladdermöss, lavar, mossor och svampar.
– Ekarna är vackra förstås men det viktiga är alla arter som bor där. Om ekarna försvinner kommer 400 arter, många hotade och rödlistade, att försvinna, säger han.

En ek behöver sol
och öppen mark. Dess värsta fiende är granen som växer sig hög i hagar som i dag inte betas alls. Länsstyrelsen har hittills inventerat 22 000 träd i projektet för att rädda hotade arter som är klart först om två år. Runt 900 träd har man röjt med maskiner.
– En tredjedel av alla ekar vi stöter på har akuta skyddsbehov. Ekar är en av de artrikaste miljöer vi har men de är otroligt dåliga på att konkurrera. Om vi fortsätter att låta naturen ha sin gång kommer granen att ta över.
En häst gnäggar till och klapprar förbi på stigen nedanför med en ryttare från Sundbys ridskola. Hästarna är oftast en tillgång för ekarna.
Potentiella hot däremot är myrorna som bygger stackar över ekens rötter som blir för varma och ruttnar.
– Därför sätter vi upp staket för att skydda träden och tvingas gräva bort myrstackar. Vi människor är både problemet och lösningen för ekarna, de klarar sig inte på egen hand.

Trädkramande är även en kommunal syssla. Många kommuner har redan inventerat sina bestånd. Sent omsider har även Stockholms stad vaknat.
I dag är det inte bara ekarna som behöver hjälp. Både alm och ask är hårt drabbade av svampsjukdom, båda har rödlistats för att de riskerar att dö ut helt inom bara ett par år.
Nu har Stockholm startat ett trädråd och satt upp ett grandiost trädmål; att plantera 15 000 träd, ett för varje lägenhet som byggs.
Målet är bra men inte tillräckligt, menar Miguel Jaramillo.
– Det räcker inte bara med att plantera nya träd, man måste bevara de som finns också. Många tror att träden klarar allt bara för att de stått här sedan 1600-talet, men de behöver vår hjälp att överleva, säger han.

Jessica Ritzén
jessica.ritzen@city.se
08-586 222 75

Fakta: Miguel Jaramillo
Ålder: 44 år.
Familj: Sambo, två barn.
Bor: I Bergshamra i Solna.
Yrke: Biolog på länsstyrelsen.

BONUSFakta
Stockholms mest 
kända ek står på Oxenstiernas gata utanför tv-huset. 
tv-eken är så fredad att även den planerade Spårväg City måste böja sig för dess krona.

Hallå där…
… Pia Krensler, trädchef 
i Stockholms stad nya trädråd.

Vad gör trädrådet för
att rädda hotade träd?

– Vi ska inventera våra skyddsvärda träd och sedan upprätta trädvårdsplaner. Det gäller inte bara gamla sparbanksekar utan även större bestånd av kanske hälften så gamla träd.

Har du planterat några av de 15 000 utlovade träden?
– Nej, trädrådet är i sin linda. Det politiska målet är att plantera ett träd för varje ny lägenhet. I samarbete med andra förvaltningar och byggherrar ska vi ta fram trädplaner för alla bostadsområden. Vi har ingen egen budget utan det sker i samarbete med byggbolagen.
Hur ska ni få plats med 15 000 träd?
– Det är extremt många träd. Vi har inte känt på riktigt hur mycket 15 000 träd egentligen är. Spontant tror jag att vi kommer att få plantera inte bara 
gatuträd utan även på andra platser.
Vad blir det för träd på allén på Hornsgatan?
– Det har vi inte gått ut med. Men tidsplanen löper på och vi har kontakt med plantskolor i Sverige och Tyskland. Det gäller att få tag på tillräckligt många träd som är stora från början.

Fakta: Trädrådet
Stockholms stad har startat ett trädråd vars främsta mål är att plantera 15 000 nya träd. Men också att 
bevara de hotade träd som redan finns i staden.

Tipsa andra:
 
2010
15/11
12:43

Förnyelse är för höger för S

Av: Jessica Ritzén, publicerad 15 november, 2010.

city

Sahlin går men i Stockholm  sitter s-ledarna kvar. Samma politiker som ställer sin plats till förfogande på riksplanet släpper inte sina välbetalda borgarrådsposter.

Efter Sahlins avgång och krav på att S-toppen rensas hänger Stockholmspolitikerna Carin Jämtin, Ilija Batjlan och Veronica Palm löst i partistyrelsen och verkställande utskottet.  Men att ställa plats till förfogande betyder inte att de avgår. Alla kandiderar sannolikt till samma plats igen.
Viljan till förnyelse blir än mer en chimär i ett Stockholmsperspektiv. Här släpper de inte sina uppdrag. Trots att nu bland annat Sigtunas kommunalråd kräver det.
Veronica Palm bloggförklarar varför hon inte avgår som arbetarekommunens ordförande. ”Att med buller och bång avgå nu vore oansvarigt … Inget skulle bli bättre av att nu lämna kompisarna i sticket.”
Carin Jämtin var lika tydlig när hon den 13 oktober knappt räddades kvar som borgarråd trots att avgångskrav mullrade bland ett valstukat representantskap i ABF-huset.
– Jag hade önskat att något av borgarråden eller de 22 i styrelsen ställer sig upp och säger: ”Jag ställer min plats till förfogande. Jag är besviken”, sa en av alla arga talare.
Stockholmsledningen anklagades för ”bristande sjukdomsinsikt” och ”mörkerbeteende”. Medlemmarna ifrågasatte parollen ”en gång vald alltid vald” och kände sig lurade eftersom det saknades motkandidater. Man krävde att råden valdes på bara ett år.
– Vi måste bli valda på fyra år annars blir det svårt för mig att leda och framstå som ett seriöst oppositionsparti. Det tror jag ingen i det här rummet vill, sa Jämtin.
Trogna partipiskare stödde henne. Utmed väggarna i salen stod ett tungt garde av gamla ministrar och riksdagsledamöter redo att rädda Jämtin. Bland andra Ylva Johansson slog fast att person och politik inte hör ihop och att det är farligt att uttrycka misstroende. Veronica Palm pläderade också för att maken Roger Mogert och Carin Jämtin skulle få vara borgarråd på fyra år till.
Någonstans där tappade kritikerna osamslusten och ville hellre försonas och tröstas i en varm sossekram. En sluten omröstning senare var borgarråden räddade.
Den behövliga förnyelsen är en förbannelse för socialdemokratin. Ordet förnyelse är så laddat att bannlysts av partiet för att det anses vara ”för 
höger”. Att byta ut ett förlorande lag är lika väsensfrämmande. Förtroendeuppdrag är något av medlemmar skänkt för tid och evighet.
Statsvetaren Jenny Madestam ser stor skillnad mellan partikulturerna.
– Inom socialdemokratin finns traditionen att sluta upp kring ledare i motvind. Att bli ledare är det finaste man kan bli. Partiet kallar och man skolas att ta ansvar. I Folkpartiet är 
ledarskap som vilket jobb som helst. Man har ett mer krasst förhållningssätt till uppdraget, gör man det inte bra går man vidare.
Hon ser Sahlins avgång som en revolution.
– Allt har vänt på några veckor. Plötsligt är person är lika viktigt som politik.
Paradoxalt nog gäller förnyelse bara partitoppen inte kommunalråden.
– Sahlin vågar inte, hon har inte det mandatet och det skulle skapa för stort uppror ute i landet. Men visst borde samma sak hända lokalt. Kommunalpolitiker är inte lika medialt påpassade utan tuffar på och hoppas att allt ska blåsa över.
Rosornas krig gäller även försörjning. Stockholms borgarråd tjänar runt 90 000 kronor per månad vilket få jobb matchar.
– Det är problematiskt när politik blir en födkrok. Det blir så när man haft makten länge och då är det svårare att gå.
Behövs en maxtid för politiska 
uppdrag?
– Miljöpartiet har det redan för att förhindra maktfullkomlighet. Yngre generationer kommer inte vilja göra samma sak i 50 år, vilket tvingar partier att omvärdera uppdragen, säger Madestam.

Tipsa andra:
 
2010
8/11
14:55

Hyreschock efter nyår i innerstad

Av: Jessica Ritzén, publicerad 8 november, 2010.

City

Bo inte i fel bokstav. En A-stadsdel kan stå dig dyrt redan efter nyår. Sjöstadsborna riskerar en hyreschock på cirka 500 kronor i månaden.

Efter-jobbet-racet har just startat på den snålkalla strandpromenaden i Hammarby Sjöstad. En av barnvagnsrullarna är Hanna Löfgren som i somras flyttade in i en rymlig trea för 10 800 kronor i månaden.

Med Fastighetsägarnas utgångsbud skulle familjens månadshyra neuroshöjas med 540 kronor.

- Det är tajt redan som det är eftersom jag är mammaledig nu. Dessutom kostar garageplatsen 1 500 kronor. Vi funderar på att byta till boendeparkering, särskilt som vi redan haft inbrott, säger Hanna Lagerlöf.

Redan i dag drabbas boende i attraktiv innerstad av en extra lägesprocent i hyreshöjning varje år. Men Fastighetsägarna vill gröpa djupare i boelitens plånböcker och passar på när regeln om att allmännyttan styr hyressättningen försvinner efter nyår.

I veckan presenterades kartan som ger så kallade A- och B-stadsdelar en extra hyreshöjning på tre procent. I C- och D- stadsdelar höjs hyran med två procent och i E och F-stadsdelar med en procent.

Mer perifera bokstavsområden kan tillfälligt pusta ut och får endast den allmänna hyreshöjningen på mellan 1,9 till 2,4 procent på grund av bland annat ökade värmekostnader.

Chockhöjningen som innebär över fem procents hyreshöjning i innerstadsnära områden har fått Hyresgästföreningen att gå i taket.

- Det är ohemult av Fastighetsägarna att rycka ut kartan ur Stockholmsmodellen och sätta hyran bara efter geografiskt läge. Bruksvärdet handlar om både lägenheten, huset och läget, och närhet till service och kommunikationer vilket skiljer sig åt inom stadsdelarna, säger Terje Gunnarsson, ordförande i Stockholm.

Han har fått många påringningar från oroliga medlemmar, oftast ensamstående med barn med innerstadshyror på omkring 7 000 kronor, som redan ligger farligt nära privatekonomisk härdsmälta.

- Vi kräver nollavtal. Fastighetsägarna måste sluta tjata om läget när service och standard är de faktorer som hyresgästerna värderar främst, säger han.

För Hanna Löfgren var det inte läget utan storleken som gjorde att familjen var villiga att byta tvåan i Bandhagen och därmed dubbla hyran.

- För oss är det minst lika viktigt att värden fungerar, vi har haft stora ventilationsproblem som vi tvingats fixa själva, trots att vi hyr lägenhet för att slippa just det, säger hon.

Inom två veckor ska allmännyttan ha lämnat sina bud och förhandlingarna väntas vara klara till nyår. Familjebostäder har signalerat att bokstavskartan troligen inte påverkar deras hyror nästa år

Hyra bostad

Stockholm har 200 000 hyresrätter. Cirka 80 000 av dessa tillhör allmännyttan och resten är privatägda. Förra året låg snitthyreshöjningen på cirka två procent.

Vad är Stockholmsmodellen?

Just nu poängsätts samtliga lägenheter för att jämna ut hyresskillnaderna i staden. Alla lägenheter i Stockholm får ett bruksvärde baserat på lägenhetens storlek och standard, fastighetens standard och läge i förhållande till kommunikationer och service samt bostadsområdets beskaffenhet. Modellen kan börja användas tidigast om några år enligt hyresgästföreningen. Fastighetsägarna däremot vill redan i årets förhandlingar låta läget styra hyreshöjningarna.

Tipsa andra:
 
2010
8/11
14:03

Fler vårdar barn med bidrag

Av: Jessica Ritzén, publicerad 8 november, 2010.

city City

Vårdnadsbidragets pappa Göran Hägglund (KD) vill abortera sin bebis. Men i Stockholm växer vårdnadsbidraget. Biträdande socialborgarrådet Ewa Samuelsson har inga planer på att skrota det.

Vårdnadsbidraget har kallats både ”kvinnofälla” och ”rikemansbidrag” men fyller trots mobbningen snart tre år i Stockholm. Här väljer allt fler att stanna hemma med sina barn upp till tre år för knappa 3 000 kronor i månaden. Förra året betalades 24 miljoner kronor ut i vårdnadsbidrag. I år är prognosen 28 miljoner kronor.
Biträdande socialborgarråd Ewa Samuelsson (KD) blev tagen i spjälsängen av Hägglunds dödförklaring av partiets profilfråga.
– Jag tycker det var fel tidpunkt. Många kommuner förhandlar just nu om att införa bidraget som inte är obligatoriskt. Vi är förstås krismedvetna efter valet och villiga att vända på alla stenar, men vi borde avvakta vad framtidsgruppen kommer fram till, säger Ewa Samuelsson.
Vad händer med vårdnadsbidraget 
i Stockholm nu?
– Det rullar på under mandatperioden. Vi hade önskat att man skulle dubblera vårdnadsbidraget till 6 000 kronor för att möjliggöra för fler att använda det. Många Stockholms-familjer vill kunna vara hemma längre med sina barn.
Första kvartalet i år tog 1 266 stockholmare ut vårdnadsbidrag. Flest på Östermalm, i Bromma och i Rinkeby-Kista. Det betyder inte per automatik att fler föräldrar på Östermalm är hemma med sina barn. Inget i reglerna hindrar att man jobbar heltid och tar bidraget för att betala en barnflicka. Där-emot får man inte ha a-kassa 
eller någon annan socialförsäkring och samtidigt vårdnads-bidrag.
– Jag ser inte det som ett problem, bidraget är ett sätt att öka valfriheten och vårdnadsbidraget går att använda även av farmödrar och andra. Problemet är väl snarare att många inte vet att bidraget finns, säger Ewa Samuelsson.
Henrik Linnman tillhör den pappa-minoritet i Stockholm, cirka 7 procent, som använt vårdnadsbidraget. Han jobbar som kock på en Waldorfskola och gick ned i inkomst för att få ett halvår extra med sonen Tore som började på dagis först vid två och ett halvt års ålder.
– Förskolepersonal kan ge mycket men de kan aldrig ersätta föräldrarnas trygghet. En förskollärare tycker om barnen men de kan aldrig älska barnen, 
säger Henrik Linnman.
Han tycker att vårdnads-bidraget borde få finnas kvar.
– Det vore synd om ett alternativ försvinner. Utan vårdnadsbidrag hade vi nog försökt spara ihop mer och varit hemma ändå för att det är viktigt för oss, men det underlättade mycket, säger han.

Tipsa andra:
 
2010
1/11
11:01

Jag gräver efter andras gravar

Av: Jessica Ritzén, publicerad 1 november, 2010.

Jag är dödstrött och ser ut som ett spöke. Halloweenstajlad. Fast jag just fått en extra livstimme till skänks.
Mina kollegor Hannes Delling och Lovisa Cullheim inventerar djurkyrkogårdar och dösnack och jag känner mig redo att hemsöka närmaste gravplats.  Jag behöver inte gräva längre än där jag står. På hittagraven.stockholm.se kan alla söka gravplats. Inte sin egen förvisso men väl andras människors sista viloplats. Över 700 000 gravar på stadens elva kyrkogårdar finns inlagda i en databas där man kan leta upp föredettingar som man vill ha stenkoll på. Jag försöker komma på en död människa vars gravsten jag vill hälsa på. Kommer inte på en enda. Har en begränsad bekantskapskrets även bland de döda. Provar med Anna Lindh fast hon är begravd på Katarina kyrkogård som inte finns i registret. Kanske det pumpa­­pimpade halloween­spektaklet har ett ickekommersiellt berättigande ändå. Om det gör döden mindre avgrundsdjup så vi vågar minnas även dem som inte längre finns ovan jord.
Följ dagens City ända in i döden – om du törs.

Tipsa andra: