Jenny

— Mat, krog & Stockholm

2011
9/6
12:10

Läsarna: ”Hur svårt kan det vara?”

Av: Jenny Damberg, publicerad 9 juni, 2011.

Bättre vego, tack.

Den vegetariska rätten måste bli starkare. Citys läsare skriver under på vårt vegetariska manifest, och berättar varför.

I förra veckan listade City-redaktionen tio insatser som skulle göra Stockholm till en bättre, och mer modern, matstad. Det är till viss del stärkande – vi hade rätt – men i grund och botten nedslående att så många har hört av sig för att säga att de håller med.

Äntligen en artikel om tragiken kring maten på Stockholms restauranger.

Så inleds ett typiskt brev. Det här från Niklas Wykman, som ”är så väldigt trött på ljumna ättiksstinna betor och -panerad potatis som kallas biff och som serveras med potatis och sås med någon likbuljong”.

Mårten Bäckström rapporterar: ”Jag vet inte hur många gånger jag har fått medioker vegomat på ’bättre restauranger’ till samma pris som vanlig meny. Grand Hôtel kan till exempel inte prestera en enda bättre veggrätt. Jag har varit där på baler då maten har varit så usel att vi har fått checkar efteråt. Eriks Bakficka har i fem år haft samma feta risotto, och så vidare. Det man skulle vilja fråga dagens moderna kockar är: Vad är problemet? Hur svårt kan det vara?”

Anna Lindstein berättar om sin man, ”vegetarian, amerikan och kock” med erfarenhet från välrenommerade restauranger i USA. Efter att ha lärt sig den hårda vägen, på plats, att Stockholm saknar bra vegetariska kök har han nu bestämt sig för att byta bransch, skriver hon.

Det är också flera läsare som kritiserar oss för att vara slappa (räkna ägg och mejeriprodukter som vegetariska) och för att blanda budskapen. Jesper skriver:

Ett manifest är en ståndpunkt som kräver en viss förankring. (…) Ert manifest på sidan 5 följs upp med köttrecept på sidan 20.

Motstridigt, ja. Men vår huvud-poäng är inte att kött ska bort, utan att de vegetariska rätterna måste bli fler, och starkare. Ett fullgott alternativ – i stället för det tråkigaste man kan äta på ett ställe.

Därför är det extremt tråkigt om någon som verkligen kan laga vegetariskt inte hittar en restaurang att göra det på.

Fakta/Läsarnas bästa

Arizona

”Pizzor och fajitas på Arizona (Karlbergsvägen 70).” /Lina

Södermanna

”Södermanna i Söderhallarna har jättegod veggo-mat.” /Jasmine

Malaysia

”Malaysia (Lunt-makargatan 98) har ett tiotal vegetariska rätter. På tisdagar kostar de 99 kronor.” /Anette

Ristorante da peppe

”Ristorante da Peppe (Storkyrkobrinken 16) har galet god ratatouille med klyftpotatis och rucola.” /Anette

 

Tipsa andra:
 
2011
1/6
11:35

Hemma hos sexhistoriens Skrotnisse

Av: Admin, publicerad 1 juni, 2011.
110601_sexträdgård

I Köpenhamn fanns tidigare ett erotikmuseum. Jorma Toivonen drömmer om att öppna en motsvarighet i Stockholm, men håller tills vidare godo med utställningar i den egna trädgården en gång om året. I en av bodarna erbjuds även massage.

Jorma Toivonen vill starta ett sexhistoriskt museum i sitt hem i Kärrtorp, men får inte för stadsbyggnadskontoret. I stället förvandlar han villaträdgården till Erotikträdgården en gång om året. Då tar föreläsningar om gynekologiskt utmanande sex plats mellan fruktträd och klotgrillar.

Först vid den lummigt invuxna ingången står det textat på en affisch: Erotikens trädgård 2011. Det är det enda som syns utåt.
Jorma Toivonen vill helst öppna ett sexhistoriskt museum i sitt garage. Men stadsbyggnadskontoret har sagt nej, med hänvisning till att han har för få parkeringsplatser att erbjuda. Varje vecka kommer någon intresserad på besök för att titta på samlingen, som är en av Nordens största. Ibland lånar han ut rekvisita till filmer (senast Beck-sviten) och museer. Och en gång om året hänger han ut delar av samlingen på träd, buskar och altanplank.
Erotik i trädgården ska vara en motvikt till kommersiella mässor som Fair Erotica, som arrangeras varje vår och höst (senast i förra veckan, med ungefär 3 000 besökare).
Tanken är att konstnärer ska få en chans att visa erotisk konst. Några permanenta konstverk, signerade Toivonen själv, finns också.
– Här har jag planterat en mutta,
i röda och rosa tulpaner. Nu är det bara en kvar, ja, rådjuren har tagit dem.
Utanför garaget stannar han igen.
– Och här har ni en betongmutta, den har jag gjutit själv.
Toivonen försvinner och kommer tillbaka med en slang och en pump. Efter lite trixande sitter det.
– Nu kissar den!
Jorma Toivonen delar den röda trävillan med sin hustru, som dock är borta över dagen (”hon stöttar mig i allt, köper prylar, men hon har inget eget intresse i det”). Han är sjuksköterska till yrket, men försörjer sig på nätauktioner, och på att översätta nyproducerad erotik från svenska till finska.
– Om jag gillar det? Det var väldigt länge sedan jag nyttjade erotik för att stimulera mig själv. Det enda som stimulerar mig är att jag friheten att formulera mig, jag kan hitta på nya ord på finska.

Upprinnelsen till samlingen var ett historiskt intresse. De första tio åren köpte han bara böcker.
– Jag blev intresserad av människornas sexliv, jag ville läsa och lära mig mer: Var det friare förr? Det jag snart insåg var att ingenting är nytt under solen. Alla avarter har funnits sedan länge. Jag har en svensk bok från 30-talet om kisslekar, till exempel, säger han.
Under våra timmar i trädgården är ett 20-tal personer i omlopp. De flesta hälsar vant på varandra. Eva Malm har emellertid hittat hit efter ett tips i tidningen.
– Det var ju en väldig blandning, säger hon. Vissa fotografier var väl vulgära, med gevärskolvar och fimpar i könet. Det känns inte riktigt bra. Det är bilder som jag tror kan inspirera till inte så snälla saker.
De bilderna, berättar Jorma Toivonen, ingick i dödsboet efter en man som också efterlämnade ett brev han fått tillsänt sig av påven, med beröm för att han var en så god katolik. Affischerna för porrfilmer producerade på 60-talet, med ”våldtäckt!” (sic) och ”brutal” i hetsig, stor stil, är inte heller direkt glad porr, bara för att de är från förr.

– Nu är min modell här! Nu blir det bodypaint! utropar Jorma Toivonen plötsligt.

In i trädgården har Tove Wallin kommit. Fem minuter senare står hon naken på garageuppfarten. Jorma smetar fingerfärg över hela henne. Det långa håret blåser åt rätt håll.
– Det är väldigt behagligt. Jag fryser inte, jag är gammal naturist, försäkrar Tove Wallin.
Frigjordhet är högstatus i Erotikens trädgård.
– Det är ju ingen vanlig trädgårdsutställning det här, säger Tove Wallin, när hon hunnit duscha. 
Hon berättar att hon skulle skriva ut affischen på jobbet, när hennes chef kom förbi.
– Det visade sig att hon bodde här också, på samma gata. ”Det där huset, där det bor en snuskig gubbe som går runt naken med stånd hela dagarna?!”, sa hon. ”Nja… Du menar Jorma?”, frågade jag, ”… vi är goda vänner. Jag ska ställa ut där i helgen.” ”Men gud, vilka fördomar man har!”, utbrast min chef.
Pål dukar upp medhavd sushi bredvid varmkorven och pulverkaffet som finns till självkostnadspris under ett parasoll, där Suz Svalling just ska föreläsa om fisting.
– Men jag kanske ska vänta, om ni är mitt i maten? frågar hon.
– Prata du om vilka analer du vill, jag gillar dem, skrattar Tove Wallin.
Jag vet inte vad jag ska fästa blicken på – så jag antecknar. ”Pet-flaskor”, ”kondom”, ”risk för inre blödningar”, ”minst fyra månaders töjning”, ”g-punkt”, ”skör hud”, ”fistsmör” (fistsmör?!??!?). Så avbryter sig Suz Svalling.
– Från en sak till en annan: Skulle du vilja sätta på locket på grillen, jag sitter mitt i röken.
Hon fortsätter.
Föreläsningen om fisting är ett årligt återkommande inslag i programmet. Jorma Toivonen, som gör allt själv, och räknar återkommande förluster, välkomnar så många som möjligt att delta. Men även knäppskallarna hittar honom, säger han.
– Häromdagen ringde en man och erbjöd sig att stå naken i trädgården. Bara stå. Kan du inte jonglera eller sjunga eller göra någon konst? frågade jag. Men det kunde han inte. Han ville bara stå naken.

Tipsa andra:
 
2011
30/5
10:10

Ge vegomat högre status

Av: Jenny Damberg, publicerad 30 maj, 2011.

 Jag måste inte äta kött. Länge gjorde jag inte det. Men till slut kändes det omöjligt att låta bli. Det har inget med näringsvärde att göra. Det handlar om smak, men framför allt, om gemenskap.
Det är tråkigt att gå ut och äta när man är hänvisad till risotto, en halvhjärtad pasta eller grytgegga. De alternativ som brukar gälla även på lite bättre restauranger. Man känner sig som den ständige förloraren, någon alla måste tycka synd om.

Detta blev ett problem när jag fick ett jobb och en lön. Innan dess var det ändå ingen som hade råd att gå någon annanstans än till trågvegotällena. Men hela vår ekonomi bygger ju på att man ska unna sig. Då säljer kött. Vi äter bara mer: På 20 år har svenskens köttätande ökat med 50 procent, eller 25 kilo, eller 170 normalstora hamburgare per person och år.
Grönsakspionjären Alain Passard, som la om sin toppkrog och anlade egna odlingar utanför Paris, må nyligen ha belönats av White guide för sitt arbete. Och det finns ljusglimtar, som Mistral och F12.

Men det är stekhusen som blir fler. Köttvurmen är stark bland kockar. Det är ”på riktigt” att helsteka gris, leta upp bortglömda styckdetaljer och göra egen korv. (Macho också ja.)
På ett moraliskt plan finns inget försvar för att äta kött. Som Jonathan Safran Foer påpekar i reportageboken ”Äta djur”: Kött är gott. Men är smaken, ett primitivt sinne, något man ska grunda sina beslut på?
Ska man vara krass är det nog bättre att hoppas på en statusuppdatering än ett moraliskt uppvaknande. Smak styrs ju av status. Vi äter oss till de vi vill vara. Grönsaker, och vegetarisk mat, måste få högre status. Smaken kommer på köpet.

Tipsa andra:
 
2011
30/5
10:08

Sluta kötta – våga vegga

Av: Jenny Damberg, publicerad 30 maj, 2011.
110530_veggo

På Mistral älskar köket grönsaker och tar råvarorna på allvar. I en avsmakningsmeny ingår flera smårätter. Här en liten sallad av vackra vårfärger: kålrabbi, sallad, mangold, nässelpuré, pulver på torkad rabarber, tusenskönor, yoghurt och ägg.

Manifest för bättre vegomat av cityredaktionen

Tidernas köttorgie rasar på stan, med helstekta grisar, hamburgerfrossa, korv och bantningskurer baserade på bacon. Det måste gå att äta ute, utan att äta djur. City listar tio krav för att göra Stockholm till en modern matstad.

 

1) Älska grönsaker!
”Grönsaker är grunden till allt det goda i vårt kök. Ingen råvara inspirerar oss mer att komponera en hel måltid kring.” Restaurang Mistral, i Kärrtorp, skriver det så självklart. Grönsaker är fantastiska. Vackra. Och underbart goda, om de bara behandlas med respekt. ”En tomat som aldrig har passerat via en kyl borde ha precis samma status som en wagyubiff eller en handplockad pilgrimsmussla. Den är lika exklusiv”, säger Erik Videgård som redan år 1994 försökte starta en vegetarisk stjärnkrog i Stockholm i och med Coq blanc.

2) Kom ikapp Göteborg!
Stockholm ligger långt efter Malmö (falafel), och minst två år efter Göteborg, där till och med de minsta vagnarna har sojakorv. Ett akut snabbmatsproblem är den friterade mosgegga som Solna korv-korvkioskerna kränger som ”grönsaksburgare”.

3) Stoppa grytdöden!
Vegetarisk mat dör ofta grytdöden. Se även: Risottodöden. Det är kanske orättvist att ta Fredsgatan 12, en lyxrestaurang med en stjärna i Guide Michelin, som motexempel. Men det är ju precis som köksmästaren där, Björn Olsson, säger: ”Den gäst som äter vegetariskt ska få samma wow-upplevelse som den som äter kött. Texturer, temperaturer, smaker – allt måste stämma och överraska.” Det går. Olsson och kollegorna tar – varje månad – fram en ny vegetarisk avsmakningsmeny. Med elva rätter.

4) Sluta flumma!
Låt den kosmiska upplevelsen komma från köket. Det är matvanor, inte mantramusik, batikbuddhakonst och annonsmarknaden för stans samlade new age-entreprenörer man vill åt.

5) Fisksås är – fisk
Och räkpasta är räkor. Kycklingfond kyckling. Ostronsås ostron. Hönsbuljong höns. Och fisksås är som sagt – fisk. Alltså: Pilla inte i det i vegorätter!

6) Utbilda kockarna …
Ingen av landets två restauranghögskolor, i Umeå respektive Grythyttan, har någon specialkurs i vegetarisk matlagning.

7) … börja tävla!
Det finns tävlingar för nästan alla i kök och barer. Och det funkar, statusen för hela skrån höjs när några får utmärkelser. Inom branschen hänvisas det till Markus Aujalays seger i Årets gröna kock. Det var år 2000. Att det fortfarande är något folk minns visar hur hög tid det är att återuppliva tävlingen.

8 ) Ingen ska behöva betala för andras bacon …
Att äta brunchbuffé som vegetarian innebär att man får betala 200 kronor för geggig pastasallad och våfflor man gräddar själv. Ej rimligt.

9) …eller för tryffel, jämt!
Här är en annan budgetfråga: Köttbullar eller stekt strömming får man för 150 kronor även på bättre rutig duk-ställen. Inför vegetarisk husman! Då slipper man kanske också de tvångsmässiga lyxtoppingarna av tryffel och pinje-
nötter.

10) Moderna menyer!
Det var 2011 och DET vegetariska alternativet blev DE vegetariska alternativen. Tack.

——————————————————————————————————————————————–

Goda exempel

110530_veggo2

Mistral köper sina grönsaker från biodynamiska odlare i Järna och plockar skott, örter och blommor själva. En grönsakstallrik finns alltid på menyn, men innehåll och tillagning varierar med säsong. ”Så här års ska den kännas som våren. Hoppande. Det finns inget fokus, det är fint att det inte finns någon stabilitet, vissa smaker är jättekraftiga, det är livet som kommer tillbaka”, kommenterar Mistrals ägare Fredrik Andersson. På bilden tillreder Peter Baratt-Due Goldberg grönsaksrätten.

F12
I den absoluta lyxklassen, har vegetariska varianter på hela à la carten och en vegetariska avsmakningsmeny om elva rätter för 995 kronor.
Fredsgatan 12, T-Centralen.

Kokyo
Både kinesiska och japanska rätter, gör egen tofu och många dumplingvarianter.
Sveavägen 105, Odenplan.

Lao Wai
Kinesiskt kök med tonvikt på Sichuan och Taiwan, allt vegetariskt och smakrikt med kvalitetsråvaror.
Luntmakargatan 74, Rådmansgatan.

Ulriksdals Trädgårdskafé
Stor och varierad vegetarisk buffé alla vardagar kl 11.30-14, även under sommaren, för 145 kronor.
Slottsträdgårdsvägen 8, Bergshamra.

Mistral
Vegetarisk avsmakningsmeny med spännande smaker och handplockade råvaror från Södermanland, Sockenvägen 529,
Skogskyrkogården.

Tipsa andra:
 
2011
23/5
12:07

Fråga Jenny

Av: Jenny Damberg, publicerad 23 maj, 2011.

Dyrt att boka stort

Hej! Jag skulle boka bord inför en födelsedagsmiddag i veckan, för ett sällskap på sju. Jag blev extremt förvånad över att det visade sig att man tydligen är tvungen att beställa från en särskild meny, och i förväg, om man är fler än sex. På vissa ställen var man dessutom tvungen att beställa minst två rätter per person för att få boka. Varför är det så här? Jag kan förstå att det är en risk för restaurangen om man skulle utebli från en bokning, men när man väl är där är man ju (väl?) bra gäster, om man är många? Lalle


Jenny svarar: Hej! Det här har jag också tänkt på. I USA är det till och med så att man får betala mer om man är större sällskap. Det finns inget som helst regelverk i frågan i
Sverige, berättar Björn Lundell på branschorganisationen Sveriges hotell- och restaurangföretagare. Det är upp till varje krog att själv avgöra. Skälet att man måste förbeställa tror han är att krogarna vill kunna förbereda sig och försäkra sig om att kunna servera alla gäster samtidigt.

—————————————————————————————————————————————————–

Okej att grilla?

Hej! Får man grilla på badplatser i Stockholm om man har med sig en egen grill? Tomas

Jenny svarar: Hej! Ja, det får man. I flera parker och på badplatser finns till och med särskilda soptunnor för engångsgrillar. Längre fram under sommaren kan det dock råda eldningsförbud. Brandförsvarets automatiska telefonsvarare upplyser om när så är läget på 08-792 99 39 (norra Stockholm) respektive 08-721 23 26 (södra Stockholm).

—————————————————————————————————————————————————–

Stockholmarna svarar Jenny:

I förra veckan frågade Sara efter smaksatt mjukglass. Det finns! Mitt i City har korv- och glasskiosken utanför NK, i korsningen Hamngatan/Regerings-gatan, både vanilj- och zabaionemjukglass. Signaturen ”Gammelmoster och glassälskare” tipsar därtill om kaféet vid Slussen (vid Saltsjöbanan-/bussterminalen), som har mjukglass ”som faktiskt smakar vanilj; en ovanlighet i dag!”. Gammelmoster och glass älskare skickar även med en hälsning till Tina, som letar efter lugna kaféer. ”Stadsmuseets kafé Ryssgården har jättegoda räksmörgåsar och bakverk. Garanterat no music”, skriver hon. Ett annat råd om var man kan få en stilla kopp kaffe kommer från Inga, som tipsar om Mariakyrkans bokkafé i Skogås (Skogåstorget 10). ”Priserna är bra, man får kaffe/te och en kaka för 10 kronor”, skriver hon.

Fråga Jenny i City varje måndag.
Mejla din fråga till: jenny.damberg@city.se

Tipsa andra:
 
2011
19/5
11:02

Hits mot folkgrupp – studentflaksterror

Av: Jenny Damberg, publicerad 19 maj, 2011.

City

Åtta av tio studentskivor har något tema, uppskattar arrangören Niklas Åström på School’s out. Studentmössorna åker på först vid utsparken.

Varning till allmänheten. De har en maxhastighet på 20 kilometer i timmen. Och högtalarsystem nog att fylla hela gator. Var förberedd: Det här är låtarna som kommer att dåna från årets studentflak.

Utanför Viper room står en gänglig tonåring i kockmössa. En tjej klädd i badhandduk och en smurf. Det är torsdag kväll och maskeradskiva för Arlandagymnasiets elitidrottsklasser. Där inne höjer Dj Quality näven i luften till ”Party rock anthem”.

Golvet fylls av vevande armar på åtta sekunder. Under våren spelar Henok Abraham, som han heter utanför båset, på 25-30 studentskivor. Nyckeln är hits. Hits och nostalgi. Till skillnad från under en vanlig utekväll är det fullt tillåtet att önska låtar under skivan. Hos flera arrangörer kan man till och med göra det i förväg.

Jamal Wattar driver företaget Studentgruppen. Ibland spelar han också själv, som Dj Jam. Men det blir mer och mer sällan.
– Jag har gjort det i sex år. Min hjärna pallar inte mer. Det är alltid samma sak. Samma låtar. Studenter som skriker och är fulla. De är ju inte mer än 18 år, säger Wattar.

Vad önskar de?
– Veronica Maggio, Oskar Linnros, Daniel Adams-Ray. Hoffmaestro. September, Swedish house mafia. Mycket har ju dj:n redan. Men det är också en del schlager. Linda Bengtzing kanske man inte har med sig ut annars.

Är det någon som önskar indiepop?
– Nej. Det har jag aldrig hört talas om. Vad är det konstigaste vi har haft? En del hårdrock. Det som funkar på studentfester och flak är hits. Det örat är vant vid.
På Viper room är stämningen hög. Jessica Karlsson, utklädd till Bull, hoppar på stället. Musiken är bra, den ”går att dansa till”. Hon har bara ett önskemål.
– En jättedålig låt ….”Vill du ligga med mig då?” Den vill jag höra.

Varför?
– Den är bra, bara. Den är så dålig att den blir bra.

Kommer ni att spela den på flaket?
– Oj, oj, oj – tro mig, det kommer vi!

Jenny Damberg
jenny.damberg@city.se

FAKTA: Här är Låtarna som kommer att dåna från studentflaken

LMFAO – ”Party rock anthem”
”Alla har sett videon, och kan dansen”, kommenterar Dj Quality. ”Den ser ut som om man springer på ett löpband, och vevar med armarna samtidigt.”

Don Omar”Danza kuduro”
Medryckande dragspelseuro för yachtdiskona med reggaetonartisten Don Omar där refrängen går ”oj oj oj, oj oj oj oj oj”. ”Sommarens låt”, enligt Dj Quality.

Avicii”My feelings for you”
Svensk producent som trycker på Swedish house mafianerven. Alla studentfestarrangörer City pratar med nämner låten som en favorit.

Eric Amarillo”Om sanningen ska fram (vill du ligga med mig då)”
Årets sommarplåga, och med all säkerhet årets stora studentflakhit.


Hallå där…

… Pontus Landelius, 19, straight edge som aldrig rökt eller varit full. Den 9 juni tar han studenten från musikgymnasiet Rytmus i Nacka. Hans band heter Monrose och spelar ”mörk, deppig hardcore”.

Vad säger du om flakhitsen?
– Jag avsäger mig all sån kommersiell skit.

Har du hört Eric Amarillos hit?
– Min polare sa att jag inte skulle lyssna på den för då skulle jag må dåligt. Vi vänner, vi varnar varandra.

Har planerar du att fira studenten?
– Jag kommer nog att fira som alla andra, fast jag avstår från alla former av droger. Nikotin och all skit. På champagnefrukosten kommer jag väl att dricka pommac.

Studenten handlar ju extremt mycket om alkohol?
– Jag har blivit lite anti studenten bara på grund av det. Det känns som att fokus läggs på fel sak.

Kommer du att ha en edge-mössa?
– Haha, jag vägrar att ha en studentmössa i alla fall! Edge-mössa, fan vad bra!

Kommer du att åka på ett flak?
– Jag har blivit tvingad av min kompis, hon sa: ”Det är en grej du bara gör en gång!”. Jag tycker att det är ett väldigt dumt argument, men jag gör det i alla fall.

Vilken musik skulle du spela på flaket?
– Om jag fick välja skulle jag ta Grieved med ”Clouds”, Medea med ”Aching bones” och The dumpster of your dreams med låten ”Huddinge hardcore”. Alla är mina polare och alla är skitbra band. Det är så jävla bra sammanhållning.

Sofie Nohrstedt

Straight edgekonsert
UNF-föreningen Stockholm Straight Edge fixar konsert på Kafé 44 den 2 juni kl 19. Se Grieved, AIS (Tyskland), This Gift Is A Curse och Up To The Neck för 50 kronor. Tjärhovsgatan 44,   Medborgarplatsen.

.

”Det är riktigt nice”

”Vill du ligga med mig då.” Eric Amarillo ser fram emot att få höra sin tidiga sommarplåga skrålas på studentflaken.
Den städade titeln är ”Om sanningen ska fram”. Men det är som ”Vill du ligga med mig då” den har blivit känd, och upphovsmannen Eric Amarillo med den. Han skrev låten hemma på Södermalm i vintras, utan en tanke på att göra en hit.

– Jag var helt borta på morfin, jag mindes knappt att jag hade gjort den nästa dag. Det var under en period när jag verkligen behövde få ur mig något. Jag började skriva på svenska, från magen och rakt ut, säger han.

Varför gick du på morfin?
– Det vill jag inte prata om.

Med en bakgrund som tvärflöjtist i Radiosymfonikerna, hangar-disko-dj och frontfigur i kommersiella danspopduon The Attic hade 39-årige Eric Amarillo redan en eklektisk karriär. Nu har han blivit utsedd till ”årets Basshunter”. Och retat upp folk.
– Det är tusentals människor som är arga, mest killar, som uppfattar texten som cynisk manschauvinism. Grottmänniskomännen förstår inte min lyrik.

Vad handlar ”Vill du ligga med mig då” om för dig?
– Alla vet att det är väldigt tufft för unga tjejer, mycket krav, men inte hur det är för killar. ”Ligga” är bara ett sätt att säga ”duger”. Man jobbar, tränar, försöker vara till lags – varför kan man inte bara bli älskad för den man är? Mina tjejkompisar kan dissa killar för att de har för fula jeans.

Och hur hanterar du om någon har fula jeans?
– Jag är nog lika cynisk. Jag kan dissa tjejer för att de har för mycket henna.

Finns det inte en risk att du retar upp ännu fler om ”Vill du ligga med mig då” spelas på flaken?
– Det kommer jag säkert. Vissa hatar studentflaken, men inte jag. Det är ju så otroligt glada människor. Det är riktigt nice.

Jenny Damberg



Tipsa andra:
 
2011
12/5
10:12

Förortsklubben flyttar in till stan

Av: Jenny Damberg, publicerad 12 maj, 2011.
pluto_webb

Förortsklubben Pluto arrangerar vårsalong på Biblioteksgatan på Östermalm. Arrangörerna är (övre raden från vänster) Kim Herlin, Camilla Hansson, Tomas Larsson, Lili Parsipour, Alice Wästberg och Alice Cederberg.

Från musik till konst. Från Gröndal till City. Nu lämnar Pluto sin egen ruffa öl-på-burk-lokal för att bli en ambulerande kulturklubb. Samtidigt satsar Kruthuset på mer konst.

När Pluto startades för tre år sedan var det för att arrangörerna saknade ”en riktig rockklubb, med ruff Berlinkänsla”, berättar föreningens ordförande Tomas Larsson. Nu är konceptet uttömt. Föreningen vill bli större än sina lokaler. I det läget finns mer att uträtta i City än i Gröndal, säger Tomas Larsson.
– Räknar man bort Stureplan finns det inget bra i City. Slakthuset har ju gjort en stor grej av att de ligger utanför stan. Vi vill göra tvärtom – gå rakt in.

På lördag arrangerar man följaktligen Vårsalongen på Biblioteksgatan. Lokalen har de hittat i samarbete med en pr-firma med uppdrag att profilera ”Bibliotekstan”. Till skillnad från på Plutos andra arrangemang finns inget medlemskrav.
– Vi har ambitionen att göra samma sak för konst som vi har gjort för musik. Det blir ett smörgåsbord av konst: dj:ar, konstverk, poetry slam-artister och ett liveband, allt på samma ställe. Det känns betydligt mer angeläget än att bara köra electro, säger Tomas Larsson.
Kulturklubben ska ambulera. Nästa tillfälle blir i ett galleri på Hagagatan, i juni.
Plutos lokal i Gröndal finns dock kvar. Just på lördag, parallellt med Vårsalongen, arrangerar Skapelsens krona en dansmusikkväll där.

En annan närförortsklubb som girar mot konst är Kruthuset, som håller till i en tegellada i Västberga industriområde. I deras fall är det emellertid inte helt och hållet en nyhet. Verksamheten startade som Solna konstförening och grundaren, Gandalf Adelbrandt, har alltid pratat om klubbkvällarna som sociala skulpturer. Men nu nischar man verksamheten tydligare, och åt olika håll. Dels ska en livemusikförening bildas. Dels ska fler renodlade konstevenemang arrangeras.
– Just nu letar jag efter nya aktörer. Efter sommaren drar vi i gång på riktigt, säger Gandalf Adelbrandt.

———————————————————————————————-

Pluto
Kulturförening/medlemsklubb med en lokal på Lövholmsvägen 20, i Gröndal.
Arrangerar Plutos vårsalong, Biblioteksgatan 10, Östermalmstorg, lördag kl 10–01.

Kruthuset
Kulturförening/medlemsklubb med lokal på Vretensborgsvägen 5, Midsommarkransen. Nästa bokade evenemang är en klubbkväll med dj:n Daniel Bell, den 11 juni.

Tipsa andra:
 
2011
12/5
09:14

Burlesk wrestling

Av: Jenny Damberg, publicerad 12 maj, 2011.
wrestling_webb

Sthlm wrestling började som Gbg wrestling 2003, med en matcher på en matta på golvet i en svartklubb i Göteborgs hamn. Numera brottas man i en ring.

Folk som slåss och slår sig. Med öl, kulört spandex, punklåtar och fuskblod dänger Sthlm wrestling liv i tidernas äldsta underhållningsform.

”Kaboom!”, följt av ett stumt ”kloff”. Vad låter det som? Dunsen man föreställer sig uppstår när en död gris landar på ett lastbilsflak. Eller – och det är vad det verkligen är – en människa som slår i marken, med full kraft. Utstyrd i rött gubbunderställ med baklucka, halmhatt och pipa.
Det är uppvärmning i ringen inför en helkväll med Sthlm wrestling.
Några timmar senare sträcker sig kön runt det gula tegelhus där klubben hyrt in sig i det i övrigt nedsläckta Västberga industriområde. Längst fram står Daniel Bolanowski.
– Jag har bara sett amerikansk wrestling på tv tidigare. Det här är ju mer intimt, och förhoppningsvis mindre skådespel, säger han.

Wrestlingen kom till Stockholm i september 2010 när gifta paret Emma och Christoffer Sahlgren flyttade från Göteborg, där de skapat och drivit Gbg wrestling.
Rollfigurerna är grovhuggna. I kväll medverkar bland andra grisansiktet Manimal, Teen wolf som ylar mot fullmånen, den lokalpatriotiske skåningen Andersson och Daniel Wrestling. Även funktionärer och publik bidrar till att bygga historien.
– Publiken är den tredje wrestlern. Är publiken inte med, känslomässigt, så blir det värdelöst. Som att spela upp en film för ett tomt rum, säger Christoffer Sahlgren.
I ett hörn säljs t-shirts. I baren mest öl. Runt rinken står enkla träbänkar. De fylls snabbt av mixad publik: Birakillar i skjorta som gillar att heja, tuffare klubbungdom och några burlesk­entusiaster i lack och läder.

Lokalen släcks ner. I rollen som president för Sthlm wrestling inleder komikern Messiah Hallberg galan.
– Vad gör jag, Messiah Hallberg här? Där det finns fler tribaltatueringar än i ett avsnitt av ”Lyxfällan”! utbrister han och hötter föraktfullt med sin ornamenterade käpp.
Han möts av en dånande våg av burop.
I USA är wrestling en storskalig underhållningsindustri, med kändisar som Hulk Hogan. Men det finns också en etablerad showbrottningsnisch inom burleskscenen, med medverkande på hobbynivå. Sthlm wrestling samarbetar med burleskspexiga Hootchy kootchy club. I en soffa masserar Alexi Carpentieri brottningspartnern Karin Victorins axlar.

– Man får lite väl mycket träningsvärk, suckar hon.

Efter en veckas övning går de i kväll sin första match som familjen Muerte, där de spelar mor och son i en nekrofil, incestuös akt.
– Vi är mest inne på mexikansk wrestling, lucha libre, som är en hyllning till de döda. Det är väldigt burleskt. Man skämtar med normen, sex, manlighet, kroppen. Att allt är så överdrivet gör alla fördomar väldigt tydliga, säger Karin Victorin.
Lärare för de båda har Jenny Sjödin varit. Sjödin är Sveriges främsta kvinnliga proffsbrottare. Hon har träningskläder och seriös profil. Tvivlare på wrestlingens äkthet uppmanar hon att komma upp i ringen för att känna på om det är på riktigt eller inte. Medan vissa av hennes motståndare klunkar folköl under galan dricker hon vatten ur sportflaska. Sjödin bor i Manchester, eftersom träningen och utbudet av matcher är bättre där.

– Brottning har aldrig kommit naturligt för mig. Kvantitet är det enda som gäller, att träna mer och mer, säger hon.

När det är hennes tur att gå upp gör hon det till riot grrrl-gruppen Bikini kills fräsande ”Rebel girl”. Motståndaren, Andersson, gör entré med en skånsk flagga. ”Vem fan vill vara i Stockholm?!”, vrålar han. Burop, visslingar, ”Vi vill se blod!” från bänkarna.
Efter tio minuters kamp lyfter Jenny Sjödin sin motståndare över huvudet, och slänger honom i golvet. Hon vinner, men överfalls nästan genast av sju manliga motståndare. Nästa match står mellan henne och dem.

———————————————————————————————–

Sthlm wrestling

Har arrangerat två galor i Stockholm. Tredje matchen har namnet ”Payback 7” och äger rum på Warehouse 08, Sandsborgsvägen 44, t-bana Skogskyrkogården, på lördag kl 21. 18 år. 150 kr. Obligatoriskt medlemskap på sthlmw.blogspot.com.

Tipsa andra:
 
2011
9/5
11:05

Gala i lejonkulan

Av: Jenny Damberg, publicerad 9 maj, 2011.
City

En stund i stan. Berns, onsdag 4 maj kl 18.45:

I onsdags arrangerades ”En galakväll för bemanningsbranschen” på Berns. Det ställe i stan som blivit symbol för kritiken mot just bemanningsföretag.

Det knastrar i gruset. ”Låt inte företag som Berns slippa arbetsgivaransvar genom att anlita bemanningsföretag” står det på banderollen utanför entrén. Fackförbundet Syndikalisterna har sedan februari 2010 drivit en blockad mot Berns. Detta eftersom sju städare där, anställda via bemanningsföretag, fått sparken på vad man anser vara felaktiga grunder.

Det är en bransch med skamfilat rykte
, det här. Blockaden är det senaste slaget mot branschen, men kritiken mot sämre villkor för arbetstagarna har varit envis ända sedan bemanningsföretag blev tillåtna 1993. Hur hanterar man det?
Genom att förekomma kritikerna.
Inför galakvällen har branschorganisationen Bemanningsföretagen instiftat ett pris till Årets kritiker. Ett grepp i linje med när förre arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin (M) bestämde sig för att prisa Årets arbetare. Josefin Brink, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, har på förhand hunnit avsäga sig sin nominering med hänvisning till Syndikalisternas blockad. Vinner gör Sam Dandemar, tidigare ombudsman inom fackförbundet Unionen.
– Jag har aldrig hört att man får pris för att man har skällt ut en bransch som jag har gjort, haha, tackar han på scen.

Alla applåderar. Innan dess hinner förbundsordföranden Henrik Bäckström och konferencieren Adam Alsing leda en roast i ordets ljummast tänkbara bemärkelse. 25 minuter senare är roastbegreppet effektivt devalverat. Så klart. Det är ”En galakväll för bemanningsbranschen”, inte en politisk debatt. Och här ges skäl att dunka rygg. SVT:s vd Eva Hamilton konstaterar från scenen att branschen gjort så att hennes företag slapp återanställa uppsagd personal. ”Men ni ska veta att ni kostar, 30-40 procent utöver lön”, kommenterar hon. Arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M) delar ut politiska löften som möts av jubel.
Kritikerna står utanför.

Tipsa andra:
 
2011
6/5
09:10

Ammande mamma fick inte köpa vin på Rival

Av: Jenny Damberg, publicerad 6 maj, 2011.

I måndags blev en kvinna nekad att ta ett glas vin på Rival vid Mariatorget. Anledning: Hon ammade.

I måndags kväll, vid 18-tiden, gick Jenny Bjarnar till Rival med en vän. Med sig, i barnvagn, hade hon också sin son. Medan de drack ett glas champagne ammade hon sonen. När kompisen gick till baren nästa gång var det stopp.
– Bartendern sa att han inte kunde servera alkohol till mig eftersom barens policy var att inte servera alkohol till ammande kvinnor, och nu hade de sett att jag ammade, berättar Jenny Bjarnar.
Hon blev chockad. Gick fram och berättade bland annat om Livsmedelsverkets rekommendationer, som anger att det inte finns några hälsorisker för barnet förknippade med att man tar ett eller två glas vin medan man ammar.
– Han upprepade bara att det var barens policy och svarade, när jag frågade, att ordern kom från ledningen.

Det förnekar ledningen. Några regler om att inte servera ammande har aldrig funnits, säger Madelene Sagerstål, ansvarig för mat och dryck på Rival.
– Någon sådan policy har vi inte. Men vi står bakom bartenderns beslut. Var och en som serverar alkohol har rätt att avgöra till vem.
Om man ammar, kan man gå till Rival och vara säker på att få
beställa som andra
gäster då?
– Det är väl en ointressant fråga?
Nej, om jag ammade skulle jag undra det.
– Vi har ingen policy om att inte servera ammande kvinnor alkohol.

Per Holfve, jurist på Diskrimineringsombudsmannen, säger att det eventuellt skulle kunna vara diskriminering:
– Frågor som har samband med graviditet och moderskap kan vara diskriminering av kvinnor. Jämförelsen vi gör är med vad som hade hänt någon annan – i det här fallet en man – i motsvarande situation. Det skulle kunna vara diskriminering, men det är inte säkert.
För Jenny Bjarnars del slutade kvällen på minus.
– Vi åkte hem. Jag kände mig diskriminerad och ifrågasatt som mamma. Är det något Rival ska undvika är det att föräldrar med barn blir fulla. Och det gäller ju i så fall för både kvinnor och män.

Tipsa andra: