Hannes

— Stockholm & Politik

2011
1/6
10:59

Frågan som Filippa inte vill ta i

Av: Hannes Delling, publicerad 1 juni, 2011.
110601_Reinfeldt

Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) hade inte ens tid för en kort telefonintervju för att diskutera vip-korten – på tre veckor. Till slut träffade City en besvärad Reinfeldt i ett helt annat sammanhang. ”Det är inte en utveckling jag vill se”, säger hon.

Citys granskning har visat att runt 150 000 stockholmare har en privat sjukvårdsförsäkring. Ett misslyckande, enligt politikerna. Men landstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) diskuterar inte gärna den känsliga frågan om vip-kort till vården.

Ingen av toppolitiker i landstinget, som ansvarar för sjukvården, har en sjukvårdsförsäkring. Ingen av dem välkomnar heller utvecklingen. Ändå blir korten allt fler.
Oppositionslandstingsrådet Birgitta Sevefjord (V) menar vi kan få en vård för friska.
– Det är behoven som ska styra, men med privata försäkringar riskerar vi att få en vård där efterfrågan
i stället styr, säger hon.

Dag Larsson (S) tycker att ökningen av korten är ett misslyckande.
– Att 150 000 stockholmare tycker sig behöva ha en försäkring är ett
bedrövligt underkännande av sjukvården i landstinget.
Han menar att utmaningarna för Vårdstockholm är enorma.
– Om väldigt många har privat vårdförsäkring kommer de att ifrågasätta landstingsskatten för att fortsätta bekosta välfärden. Då blir det dramatiska besparingar i stället.
Socialdemokraternas recept mot allt fler kort är oklart. Man vill varken förbjuda försäkringarna eller höja landstingsskatten.
Trots uppmaningar om att ta diskussionen för alliansens syn verkar den högsta ansvariga, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M), inte särskilt intresserad.
Tre veckor har gått utan att Filippa lyckats hitta en tid för en intervju med City. Inte ens en kort telefon-interjvu hade hon tid till. I stället skickar hon en kort kommuniké.

De tre veckorna av jakt på intervju visar att frågan är obekväm för landstingspolitikerna. Oviljan att tala lämnar öppet mål för oppositionens Dag Larsson (S).
– Hon tycker om att klippa band och vara med när man inviger nya kliniker. Men när man vill prata om sjukvårdens problem duckar hon, säger han.
Till sist får City tag på Filippa Reinfeldt i en korridor i samband med ett helt annat evenemang, tillsammans med en besvärad pressekreterare.
Vad säger du om att försäkringarna ökar?
– Om människor tror att den gemensamma vården inte finns där så tror jag att intresset ökar, som vi nu även ser med fackförbund som erbjuder sina medlemmar en försäkring.
– Det är inte en utveckling jag vill se.

Är det ett misslyckande?
– Jag vet inte om man kan uttrycka det så, vi har halverat vårdköer, men med reservation för att vi inte är färdiga än. Vi blir allt fler stockholmare, och vi vill också ha ut mer av hälso- och sjukvård.

Kan fler kort minska viljan att betala för den offentliga vården?
– Det är en stor fråga som jag tycker att man ska ha en nationell debatt om. Jag vill se till att vi har en så bra offentligfinansierad vård som möjligt som alla känner sig trygga med.

—————————————————————————————————————————————————————————-

Delat Stockholm
Vip-vården del 4

Runt 150 000 stockholmare har ett nytt vip-kort i fickan. De tillhör en växande grupp med privat sjukvårdsförsäkring och snabbfil till sjukvården. Det berättade City om i del 1 av granskningen av den nya växande vip-vården i Stockholm.

I del 2 fick vi följa med till Sveriges enda privata barnsjukhus, Martina på Östermalm. Del 3 handlade om hur fackförbunden skaffade privata sjukvårdsförsäkringar till sina medlemmar.

Läs de
första delarna av granskningen på city.se.

Tipsa andra:
 
2011
30/5
10:46

”Vården utsatte mig för livsfara”

Av: Hannes Delling, publicerad 30 maj, 2011.
110530_vårdcentraler

58-åriga Eva Eriksson har anmält en vårdcentral i Nacka för vad hon menar är en missad diagnos som ledde till mer plågor och problem för henne. Hennes mål är att läkaren ska varnas, men det görs inte längre med det nya anmälningssystemet.

Eva Erikssons läkare missade den 25 centimeter stora cystan och skickade hem henne med piller mot förstoppning. Hon är en av 109 som har anmält Stockholms vårdcentraler hittills i år.

– De utsatte mig för livsfara, hade cystan spruckit så kunde jag ha dött, hävdar Eva Eriksson.
Fram till dagen före Citys besök trodde hon att hon hade cancer. Nu bjuder hon på två sorters muffins och pulverkaffe i lägenheten i Fisksätra. Väggarna är täckta av egenmålade tavlor med färgglada igelkottar.
Karolinska hade fel om cancern. Men det är inte tiden med onödig oro som hon är arg över.
Eva Erikssons berättelse handlar om hur hon gick till en vårdcentral i Nacka i mars med magbesvär och skickades hem med lavemang. Dagen efter kom hon tillbaka.
– Läkaren kom in någon minut och petade på magen och sa att det var förstoppning. Så jag fick ännu mer lavemang, säger Eva Eriksson.

Senare på dagen fick hon frossa och hög feber.
– Jag fick en smärtchock och panikångest, trodde att magen skulle spricka.
När hon röntgades på Södersjukhuset dagen efter hittades en 25 gånger 15 centimeter stor vätskefylld cysta i magen, som vridit sig.
– Infektionsvärdet låg på 200 och urinblåsan hade kollapsat, berättar Eva Eriksson.

Hon säger att om vårdcentralen upptäckt cystan och infektionen tidigare, så hade hon sluppit plågor och den värsta infektionen och lättare kunnat operera bort cystan.
– Den var helt lila och kunde ha spruckit.
Efter fyra dygn på Sös opererades hon på Karolinska. Läkarna sa att cystan vuxit till sig under
flera år.
– Jag hade sökt hjälp för magont under lång tid och bara fått droppar mot förstoppning, trots att jag bett om röntgen. Man måste få bli trodd som patient.

————————————————————————————————————————————-

Svårt få rätt som patient

Sena diagnoser och självmordsförsök. City har gått igenom årets anmälningar mot Stockholms vårdcentraler. Ingen patient har hittills fått rätt.

Gjorde Eva Erikssons läkare fel? Hon kan få vänta på besked till 2012. Ärendet utreds nu av Socialstyrelsen, som sedan årsskiftet har tagit över klagomål från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (Hsan).
Visst kaos råder ännu, eftersom man tog över gamla ärenden, och utrednings-tiderna är långa.
– Vi är fortfarande nystartade och har inte fullt tempo än, medger avdelningschefen Helene Dahl Fransson.

City har gått igenom 109 anmälningar
som hittills i år kommit in mot Stockholms drygt 200 vårdcentraler. Det är ungefär lika många som anmälde till Hsan under samma tid förra året.
De vanligaste klagomålen handlar om för sena eller felaktiga diagnoser och dåligt bemötande.
Bland de outredda klagomålen finns även felmedicinering som lett till självmordsförsök.

Har någon fått rätt än i år?
– Vi på enheten för enskildas klagomål har ännu inte fattat något beslut med kritik, säger Helen Dahl Fransson.
En kritiserad skillnad mot Hsan är att enskilda läkare inte längre kan ”prickas”.
– Vi kan i stället ställa mer långtgående krav på åtgärder, som utbildning av personal. Vi ser även om samma läkare återkommer i anmälningarna.

————————————————————————————————————————————-

Vårdcentralerna med flest anmälningar

Åsö vårdcentral.
Fruängens vårdcentral.
Nynäshamns vårdcentral.
Liljeholmens vårdcentral.
Capio vårdcentral Ringen.
Stureby vårdcentral.

● Samtliga har fått fyra anmälningar hittills i år. Ingen har lett till åtgärd än.

Hannes Delling
hannes.delling@city.se

Tipsa andra:
 
2011
19/5
09:31

”Milans liv är som en gangsterfilm”

Av: Hannes Delling, publicerad 19 maj, 2011.
Milan vs Nuri

Utpekade gangsterkungen Milan Sevo och författaren Nuri Kino.

Milan Sevo har kallats ”Gudfader” och har kopplingar till många uppmärksammade gangstermord i Stockholm. City träffar journalisten Nuri Kino som har skrivit en bok om den utpekade gangsterkungen.

– Milans liv är som en gangsterfilm, men överträffar dikten. Hans berättelse är på många sätt viktig. Han är verklighetens Tony Montana ur ”Scarface”, men överlevde, säger Nuri Kino.
I boken ”Den svenske Gudfadern” berättar Milan Sevo om hur han som 15-åring 1983 rånade sin första bank med pistol i Fruängen. Och om hur han 2009 – felaktigt – hängdes ut som hjärnan bakom Helikopterrånet. Däremellan har han varit en mytisk centralfigur i Stockholms undre värld – med kopplingar till maffialedare, krigsförbrytare, kungavänner, filmstjärnor och affärsmän.
City träffar journalisten Nuri Kino i Vårby gård, dit Milan Sevo kom som 11-åring. Pappan var borta, mamman slet med tre jobb, berättar Milan själv i boken.
Milan och vännerna slogs med unga från andra t-banestationer och såg upp till killarna i gänget Gringos, klädda i gröna bomberjackor. Snart trappades brotten upp.
Nuri Kino är två år äldre än Milan Sevo. De gick på samma fritidsgårdar och krogar.
Nu har han skrivit boken där Sevo, som i dag bor i Serbien, för första gången berättar om sitt liv.
– Hans första reaktion när han läste den var ”Din jävel”. Han blev nog lite ledsen först, det kom så nära, säger Nuri Kino.

Skrivprocessen blev tuff, med gråt och ilska. Nuri Kino säger att Milan Sevo gick med på boken för att hans barn inte bara ska få sin bild av pappa via tidningsartiklar.
Milan Sevo har beskrivits som en ”Gudfader” och pekades ut som den nya ledaren för den så kallade ”juggemaffian”, när Dragan ”Jokso” Joksovic sköts till döds på Solvalla 1998.
Själv tonar han ner sin roll i boken. Kallar sig hellre ”affärsman” och ”familjefar”. Nyligen skrev även hans vän och utpekade livvakt Daniel Webb i Aftonbladet om hur polisen behövt myten om ”superskurken från Balkan”.
Faktum är att Milan Sevo dömdes flera gånger på 1990-talet och åtalades för fem grova brott under 2000-talet. Han friades i fyra av fallen.
– Jag tror att det fanns ett Al Capone-syndrom, polisen och åklagarna gjorde allt för att sätta dit honom, säger Nuri Kino.
Däremot tror han att Milan har levt sig in i myten. Dragit fördelar av den, men också drabbats. Han har blivit skjuten, är rädd att något ska hända hans barn.
Har du själv varit rädd?
– Absolut inte, men jag har sett den svarta sidan. När hans svärfar Ratko blev mördad var han beredd att skaka väggarna.

I jobbet med boken hängde Nuri Kino med Milan Sevo i Serbien och följde med på affärsmiddagar. Han berättar om en extremt allmänbildad affärsman som inleder varje dag med att plöja nyhetssajter.
– Han är mycket smart och socialt begåvad. Polisen varnar i sin gärningsmannaprofil för att han är manipulativ. Samtidigt är han mycket mån om sina nära och kära, säger Nuri Kino.
– Med en annan bakgrund hade han lika gärna ha kunnat bli en framgångsrik vd eller politiker. Det handlar om män med makt som ser sig som untouchable.
Men hur hamnade Milan Sevo där? I boken berättar han om hur han började träna på en Taekwondoklubb med Liam Norberg, känd från filmen ”Sökarna”, där även Milan Sevo var med. De grundade ”Örnligan”.
En del av medlemmarna i gänget stod för många värdetransportrån på tidigt 90-tal. Namnet kom från att flera av dem hade tatuerat in klubbens märke, en örn, på armen.
Milan avslöjar i boken att de fick insiderinformation från personer i chefsposition på Abab och Securitas.
Under 1990-talet blev han även vän med den nära två meter långa Dragan ”Jokso” Joksovic, nöjesprofil och utpekad gangsterkung. Milan berättar att Jokso introducerade honom för affärsfolk, som han hjälpte med problem och än i dag har kontakt med.
Han berättar även ingående om mordet på Jokso på Solvalla och ger en inblick i det påföljande gangsterkriget som skördade flera liv. Och avslöjar att han själv tidigare hade misslyckats med att skjuta en av männen, som senare mördades på krogen Broder Tuck.

Efter mordet pekades Milan ut som ”juggemaffians” nya ledare.
”Skrattretande”, säger Milan i boken. Nuri Kino tonar också ner talet om maffia.
– Men det fanns ett löst nätverk som Milan, kanske för att han var modigare och smartare, blev ledare för. Han fyllde upp ett tomrum.
Hur laglig är han i dag?
– Han behöver inte begå brott. Däremot knackar hela tiden den världen på, som i fallet med Helikopterrånet där det aldrig väcktes något åtal, men som gjorde att han förlorade tre kontrakt.
Hur påverkas din trovärdighet av att du känner Milan Sevo?
– Boken bygger på åtta års arbete, brev, telefonsamtal och intervjuer. Det är klart att vi har kommit varandra nära. Men jag är undersökande journalist även här. Vissa kan kalla mig Milan-lakej, men sex experter har läst boken för att se på min trovärdighet.
Varför tillägnas boken justitieministern?
– Vi måste fånga killar som den unge Milan långt innan de skjuter sitt första skott och bota sjukdomen, inte symptomen. Bättre skolor är viktigare än fler poliser.

——————————————————————————————————————————————

Milan Sevo kommenterar boken:

”Min känsla är ett inre lugn. Det är första gången jag medverkar till något liknande även om andra har tagit sig friheten att skriva fritt om min person tidigare. Det har skrivits utifrån andra-tredjehandsuppgifter, påståtts saker där allting har haft en grund i spekulationer. Jag hoppas boken ger läsarna en inblick i verkligheten och förser dem med sanningen.”

Fotnot: City har fått svaret förmedlat via förlaget.
——————————————————————————————————————————————

Milan Sevos Gangster-Stockholm

1968. Föds i Bosanski Petrovac i Bosnien. Kommer till Sverige som treåring, men flyttar tillbaka igen.
1979. Återvänder till Stockholm, börjar femte klass på Vårbyskolan.
1983. Rånar sin första bank, med pistol.
1984. Fadern dör. Åker dit för att ha stulit sju bilar.
1986. Fyller 18. Skyddstillsyn för bilstöld, olovlig körning och fyra fall av misshandel. Vård inom socialtjänsten för rån, misshandel, förberedelse till grovt rån, olaga vapeninnehav och häleri.
1991. Skyddstillsyn och fängelse i tre månader för försök till grov stöld, förberedelse till rån och olaga vapeninnehav. Två från ”Örn-ligan” rånar en bank på Odenplan i Gorbatjov-masker.
1992. Två års fängelse för grov misshandel efter krogslagsmål.
1993. Fyra månaders fängelse för misshandel. Rånkompisen från ”Örnligan”, Liam Norberg, döms till 5,5 års fängelse.
1994. Milans vän Tommy Zethraeus öppnar eld mot Sturecompagniet. Samtidigt är Milan i krigets Jugoslavien. Vill inte säga om och hur han var delaktig i kriget.
1996. Två års fängelse för brott mot vapen-lagen, narkotikabrott, dopningsbrott.
1998. Dragan ”Jokso” Joksovic mördas på Solvalla. Milans fiende mördas på krogen Broder Tuck.
1999. Milan gifter sig. Kvällstidningarna skriver om ”maffiabröllop” och polisen filmar de 400 gästerna från en campingbil.
2000. Krigsförbrytaren och bankrånaren ”Arkan” mördas. Han och Milan var vänner. Första barnet föds.
2001. Mordförsök mot Milan i Humlegården. ”Gangsterkriget” drar i gång i Stockholm mellan ”Juggemaffian” och ”Gymligan”, med flera dödsskjutningar.
2002. Andra barnet föds. Milan döms till fyra månaders fängelse för innehav av 40 patroner och en granat. Frikänns i hovrätten för medhjälp till grovt penninghäleri. Frias även från misstankar om mord. Flyttar till Serbien.
2003. Milan kommer till Sverige, grips och åtalas för narkotikabrott. Frias i hovrätten. Vid en husrann-sakan i hans hem på Kommendörsgatan hittas vapen. Han döms för grovt vapenbrott och sitter på Täbyanstalten. Då hittar polisen en vapengömma i Vårby gård. Han åtalas för och frias från misstankar. Milans svärfar, den 54-årige ”cigarettkungen” Ratko Djokic, skjuts till döds utanför en boxningsklubb i Skärholmen.
2003. Östeuropeiska torpeder lejs för att mörda Milan. Torpedenerna blir osams internt och en 25-årig man från Minsk hittas styckad i en ödevilla i Täby. Dey finns även planer på att spränga Milan på en kampsportsgala i Solna. Polisen varnar Milan, som vänder bilen.
2010. Misstänks för delaktighet i förberedelser till helikopterrånet i Västberga. Ej åtalad.
2011. Europol blockerar Milan Sevos affärer i Europa.

Källa: ”Den svenske gudfadern” av Nuri Kino.

Tipsa andra:
 
2011
16/5
10:45

’Dags för politiker att agera’

Av: Hannes Delling, publicerad 16 maj, 2011.
110516vip-sjukvård

Både försäkringsbolag och experter som City har talat med uppmanar politikerna att ta tag i frågan om privata sjukvårdsförsäkringar nu innan det är för sent – annars riskerar det bli ett a-lag och ett b-lag i vården.

Både moderata landstingspolitiker och LO bojkottar vip-kort till vården av principskäl. Ändå kan de privata sjukvårdsförsäkringarna booma när fler fackförbund är positiva. Senaste gruppen som erbjuds korten är runt 50 000 Stockholmslärare.

– I förlängningen riskerar fler privata försäkringar leda till att allt färre känner att de skattevägen vill betala för den offentliga vården, säger Renée Andersson, utredare på LO.
Arbetarrörelsens fackförbund bojkottar hittills vip-korten av ideologiska skäl.
Inget av Stockholms 14 landstingsråd har heller ett kort, visar Citys kartläggning. Kristdemokraten Sten Hedins svar är typiskt för inställningen: ”Som att köra Volvo när man jobbar på Saab”.
Men fler och fler fack erbjuder försäkringarna. Hos Saco finns de inom flera förbund, i TCO har det bara varit bank- och finansanställda som erbjudits en försäkring. Och från och med den 1 maj erbjuds flera hundratusen lärare i landet, varav många stock-holmare, ett kort.
– Sjukvårdsförsäkringar har blivit väldigt aktuellt på sistone och erbjuds fler grupper, inte minst fackförbund, säger Håkan Lind på Lärarförsäkringar, som ägs av de båda lärarfacken.

Han tycker att köerna kan vara för långa till specialistvård och operation. Därför tror han att medlemmarna är intresserade. Han tror inte att lärarna skapar en omedelbar skjuts på kortmarknaden.
– Det kommer ju att öka, men det tar nog ett tag. Men jag tror att korten generellt kommer att fortsätta booma, medborgarna kommer att efterfråga välfärdstjänster mer, säger Håkan Lind.
– Det är troligt att nuvarande sätt att skattefinansiera inte räcker till, jag hoppas att det här kan bli ett komplement.
Sören Holm är kanslichef på Lärarförbundet, som tillsammans med Lärarnas riksförbund erbjuder kortet.
– Jag tror att många ser ett behov av att öka sin trygghet, säger han.

Sören Holm säger att facket hade en diskussion kring omw försäkringarna urholkar den allmänna välfärden.
– Vi har kommit fram till att det här finns på marknaden och det finns medlemmar som är intresserade. Historiskt fanns det till för de mer välbemedlade, nu kan det erbjudas för vanliga medlemmar, säger han.
– De privata försäkringarna blir en större del av lösningen, så är trenden i samhället. Jag kan inte sia om vart det tar vägen med sjukvården, men att sjukvårdsförsäkringarna ökar lavinartat spelar såklart roll.

Kent Andersson, nordisk chef för sjukvårdsförsäkringar på Trygg-Hansa, säger att politikerna måste ta tag i frågan nu på allvar.
– Det är politikernas ansvar att agera nu och se till att det inte bildas ett a-lag och ett b-lag. Man måste hantera frågan medan den är hanterbar, säger han.
– Politikerna måste fastställa vad vi kan kräva av den offentliga vården i framtiden och vad försäkringar ska erbjuda och ta diskussionen nu.

—————————————————————————————————————————-

Så ställer sig fackförbunden till vip-vården:

LO –NEJ: Inget förbund erbjuder privata sjukvårdsförsäkringar, ideologiskt emot.
TCO –NJA: Bara Lärarförbundet och Finansförbundet säger ja.
Saco –JA: En stor del av förbunden erbjuder privata försäkringar.

Tipsa andra:
 
2011
12/5
09:30

Här får barnen vip-vård

Av: Hannes Delling, publicerad 12 maj, 2011.
vip-vård2_webb

Mamma Lina har varit på privata barnsjukhuset Martina många gånger genom försäkringen hon tecknade för barnen John (bilden) och Ella. Här finns lego, hemliga grottor och knarrande trägolv. ”Jag har en syster vars barn har astma. De har fått sitta och vänta i många timmar på andra barnakuter”, säger Lina.

Utan Martina, landets enda privata barnsjukhus, hade det inte funnits privata sjukvårdsförsäkringar för barn. I trävillan på Östermalm får barn med ”Skandia Lifeline Junior +” snabbare tillgång till barnakut, operationer och specialister.

Eldstaden i villan vid Sophiahemmet står kvar sedan Ingmar Bergman bodde här som barn. När lille Bergman lekte här var huset en prästbostad.
I dag är det landets enda privata barnsjukhus. Snett framför brasan står incheckningsdisken, målad i djungeltema. Man räknar med 10 000 besök i år.
Men för att få vård på lätt­akuten eller träffa en specialist här behövs ett medlemskap eller en privat barnsjukvårdsförsäkring, båda för nära 6 000 kronor om året.
John, 3 år, leker med lego. Han har kanske soleksem. Mamma Lina tecknade en försäkring när Martina öppnade för snart tre år sedan.
– Det är mycket att leka med och inga väntetider. John tycker att det är kul att ta t-banan till doktorn, säger Lina.
– Det är lugnt värt den extra kostnaden. Det är långt ifrån en vanlig vårdcentral där det osar sjukvårdsinrättning.

Hon är inte ensam om att trivas i trävillan. 97,4 procent är nöjda och 94 procent fick träffa barnläkare inom tio minuter på Martinas akut, enligt senaste mätningen.
Men när portarna slogs upp den 22 september 2008 haglade kritiken.
Debatten handlade om rika som köper sig förbi kön och att man kunde köpa presentcheckar på barnsjukvård. En nu insomnad Facebookgrupp mot Martina samlade 3 000 medlemmar.
– Nu verkar ingen vara upprörd längre, konstaterar vd Peter Wasmuth.
– Politikerna verkar tycka att det är bra att vi finns, men trist att vi behövs.

Peter Wasmuth säger att kunderna är från alla grupper i samhället. Fast flest från Östermalm.
– Vissa kommer hit av ideologiska skäl, man gillar det privata. Men majoriteten har blivit rekommenderade av vänner. Man har kanske väntat i timmar på andra barnakuter eller länge för att komma till en barnläkarmottagning.
Om priset säger han:

– Man gör ett val som familj om vad man vill lägga pengar på.

En tredjedel är försäkringskunder, resten har tecknat medlemskap. Barnen får direkt träffa en specialist, och slipper primärvården och den vanliga barnakuten. Operationer ska ske inom två veckor.
Affärsidén att ge föräldrar trygghet – och mindre stress och magont – verkar fungera.
– Vi har en tillväxt på 40 till 60 procent per år och räknar med break even nästa år. Vi är pionjärer, vi får nog fler konkurrenter snart, säger Peter Wasmuth.

Det knackar på dörren. Martina Ullman, entreprenör och sjuksköterska, kommer in. Hon säger att många tror att hon ska vara äldre. Hon var bara 26 år när hon kom på idén till sjukhuset.
– Det känns väldigt bra, svarar hon om att ha ett barnsjukhus döpt efter sig.
Peter Wasmuth talar om framtiden. Om att det inte finns någon möjlighet att finansiera hela sjukvården med skattemedel. Och att politikerna måste ta tag i frågan nu.
Den egna framtiden är ljus.
– Vi är som handen i handsken, behovet av sjukvård växer i ett län som får runt 4 000 fler barn mellan noll och fem år varje år.

———————————————————————————————————

Snabbfil till vården – bara för friska

De som bäst behöver vården får aldrig tillgång till snabbfilerna. Korten är till för de friska och rika. Handikappförbunden slår larm om att medlemmarna kan bli till ett b-lag.

En stor del av befolkningen får inte teckna en privat sjukvårdsförsäkring ens om de vill och har tusenlapparna som krävs.
– Det blir allt svårare att teckna försäkringar. Man måste vara en närmast perfekt människa, säger Lars Berge Kleber, vice ordförande för Handikappförbundet.
Korten täcker inte sjukdom eller besvär som man fått behandling eller rådgivning för eller varit medveten om. Det kan handla om medfödda sjukdomar – och alla följdtillstånd av dessa. Exempelvis utvecklingsstörningar, adhd, autism eller cancer. Har du exempelvis besökt en terapeut någon gång missar du hjälp om du drabbas av psykisk ohälsa. ”Man kan inte försäkra ett hus som redan brinner”, som ett bolag uttrycker sig.

Lars Berge Kleber är rädd att medlemmarna hamnar i ett b-lag.
– Solidariteten sätts under press. De som behöver vården bäst ska få den. Risken är stor för gräddfiler för resursstarka.

——————————————————————————————————————–

Vad kostar det?

Ett tiotal försäkrings­bolag erbjuder vård på Martina. Exempelvis Skandia lifeline junior plus, som även ger tillgång till lättakuten, kostar 475 kronor i månaden (100 000 kronor för de första 18 åren i livet). Medlemskap i Martina kostar 349 till 499 kronor per månad. Då ingår inte operationer.

Ett nybesök utan kort eller medlemskap kostar 1 900 kronor.

Samtidigt skriver Rädda barnen i en ny rapport att runt 250 000 barn i Sverige växer upp i fattiga familjer och har till exempel inte råd att köpa glasögon.

De privata sjukvårdsförsäkringarna blir dyrare ju äldre du är, för att landa på runt 45 000 kronor per år för de dyraste.

Tipsa andra:
 
2011
11/5
13:29

”Kampsport mer nytta än polisjobbet”

Av: Hannes Delling, publicerad 11 maj, 2011.

Thai

Timo, avhoppad polis som numera driver thaiboxningsklubben Svea Muay Thai på Bondegatan.


Timo Mikkola hoppade av som polis för att han kände att han kunde göra mer nytta i kampsportslokalen.

Varför slutade du som polis?
–  Jag blev polis delvis för att jag hade erfarenheter av min pappa som hade problem med alkoholen. Jag festade mycket i övre tonåren i Västerhaninge och mådde inte så bra av det. Som polis ville jag jobba förebyggande med unga. Men jag märkte att om du åker runt i en radiobil är du alltid tvåa på bollen. Jag började jobba som kvarterspolis, blev ett känt ansikte, fick folk att få förtroende. Men trots att det fungerar så satsar polisen förvånansvärt lite på det förebyggande arbetet. Till slut mäktade jag inte med att fortsätta.

Och du jobbar bättre förebyggande på en thaiboxningsklubb?

–  Jag är kontaktperson för många unga som har haft svårigheter. Jag startade klubben på grund av att jag älskar kampsport och för att ta dit ungdomarna. All träning är bra för psyket och fysiken. Många tycker dessutom att det är kul att banka på kuddarna och få ut sin aggression.

Men är det smart att lära ut kamptekniker för halvkriminella unga?

– Man kan aldrig helt gå i god för någon annan. Men det är mycket enklare att missbruka våld med tillhyggen och knivar. Jag tror att träningen hjälper mer än vad den stjälper. De får jobba stenhårt och lära sig att vara ödmjuka och visa respekt.

Gör du någon nytta?

– En kille har jag varit kontaktperson åt i fem år, han har börjat jobba, har skaffat familj och mår bra. Det är underbart så klart att få möjligheten att hjälpa andra. Sedan är det alltid personen som måste hjälpa sig själv.

FAKTA/Detta är Timo

Namn: Timo Mikkola.
Ålder: 53.
Bor: Södermalm.
Aktuell: Driver Svea Muay Thai på Bondegatan på Södermalm ihop med Jens Nykvist, kock och världsmästare i kickboxning.

3 Stockholmsfavoriter
Amida kolgrillen.
Den här kolgrillen på Folkungagatan är en favorit. Antingen väljer jag lammkotletterna
eller grillspettsrullen.

Sofo. Jag gillar området kring lokalen med mycket bra restauranger, som den tur-
kiska.

Biograf Victoria.
Här kör de lite mer speciellt utvalda filmer som får en att tänka efter och skildrar verkligheten lite mer.

Tipsa andra:
 
2011
9/5
11:15

Vip-kortet ger dig snabbare vård

Av: Hannes Delling, publicerad 9 maj, 2011.
100509sjukkort1

Erik Lindahl är en av 150 000 stockholmare med en privat sjukvårdsförsäkring. Rubén widén är en av över 1,8 miljoner stockholmare som inte har en privat sjukvårdsförsäkring.

Runt 150 000 stockholmare har ett nytt vip-kort i fickan. De tillhör en växande grupp med privat sjukvårdsförsäkring och en snabbfil till sjukvården. De resursstarka ser om sitt hus, enligt experterna. Vården håller på att bli vår nya livsstilsmarkör.

I Stockholm finns runt 40 procent av landets privata sjukvårdsförsäkringar. Uppskattningar från fem försäkringsjättar med över 90 procent av marknaden visar att runt 150 000 personer i Stockholmsregionen har de nya vip-korten till vården i plånboken, enligt Citys kartläggning.
– De mest resursstarka välinformerade ser om sitt hus nu. Därför ser vi den snabba tillväxten, säger ekonomen Dan Andersson.
Han är före detta LO-chefsekonom och har nyligen skrivit en rapport där han menar att vi rustar oss för en vård som vi inte tror ska räcka till alla.
– För 70 år sedan hade man a och b-sjukvård, där man låg i olika salar. Det är inte osannolikt att vi kommer att hamna där snart igen.
Kent Andersson på Trygg-Hansa, som räknar med att sälja 20 procent fler kort i år, säger att boomen handlar om vårt uppskruvade tempo i yrkeslivet. Korten har seglat upp som vår populäraste löneförmån.
– Minskar förtroendet för sjukvården är det klart att det spiller över så att man tecknar försäkringar. Man accepterar inte väntetider och vill ha en större tillgänglighet.
Samtidigt som korten blir fler så minskar faktiskt vårdköerna. Även om Stockholm är bland de sämre på att uppfylla vårdgarantin. Men enligt Dan Andersson och bolagen handlar ökningen om att vi inte längre litar på vårdsystemet.

Till exempel demonstrerade hundratals stockholmare nyligen på Medborgarplatsen mot utförsäkringar. Att även en stjärnkock som Erik Videgård, drabbad av strupcancer, faller igenom verkar göra att oron ökar för maskor i skyddsnätet.
Alla utredningar visar även på vårdens utmaningar när vi blir allt äldre och kräver mer.
Försäkringsbolagens kunder vårdas än så länge bara på privata kliniker, trots att de offentliga sjukhusen lagligt får ta emot dem. Här i Stockholm där en fjärdedel av vården drivs privat finns många alternativ.

Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam, menar att fler kommer att vilja skaffa sig entré till kliniker som svarar mot ens livsstil.
– På den vanliga vårdcentralen tänker man: Herregud, är det här DDR? Efterfrågan kommer att öka på att få gå till exempelvis en minimalistisk ljus och fräsch verksamhet.
Håkan Svärdman menar att vården handlar allt mer om lifestyle, en ny livsstilsmarkör. Och att det kommer att få korten att booma.
– Man väljer bostad, skola. Nästa steg är att välja klinik. Man vill tillhöra det utvalda gänget som har kortet och tillgång till den arenan.
Om fem år kan var tredje stockholmare ha en försäkring, enligt Trygg-Hansas prognoser. Vilket oroar ekonomen Dan Andersson.
– Det minskar självklart viljan att betala skatt och bekosta den offentliga vården.

—————————————————————————————————————————————————–

Detta får du MED kort:

Du träffar en specialistläkare ofta samma dag. Maxtiden är runt en arbetsvecka.

Inget krav på remiss med de dyrare varianterna.

Du får operation eller behandling inom två till fyra veckor beroende på bolag.

Du slipper betala vid besöket samt får resor och medicin bekostat.

Vid förseningar kan du få uppemot 1 000 kronor per dag i ersättning.

—————————————————————————————————————————————————–

Detta får du UTAN kort:

Du får besöka en allmänläkare på vårdcentralen inom fem dagar.

Du får träffa en specialist inom 30 dagar. Tiden gäller från och med att du har fått en remiss hos primärvården.

Du får behandling eller operation inom 90 dagar efter ett beslut av en specialist om behandling.

Du får ingen ersättning vid förseningar. 125 dagar, eller 18 veckor, kan det alltså ta till din operation utan att vårdgarantin bryts.

—————————————————————————————————————————————————–

Detta gäller för korten

Vad kostar det?

Skandia lifeline kostar exempelvis 9 169 respektive 21 856 kronor per år för en 35-åring och en 65-åring. SEB kostar från 4560 till 17 184 kronor per år.

Hur mycket tjänar bolagen?
Försäkringsvården omsätter runt en miljard kronor om året, enligt rapporten ”Mer vård för pengarna”. Enligt rapporten är vinstmarginalen för privata vårdföretag, varav många ägs av riskkapitalister, dubbelt så hög jämfört med andra branscher. En fjärdedel av Stockholmsvården är privat. 125 av 198 vårdcentraler drivs privat.

Vilka behandlar?

Privata rådgivare som bolaget tecknat avtal med. Många har samma nätverk. Offentliga sjukhus får ta emot kortkunder, men gör det ej i nuläget. Men exempelvis Arrythmiacenter hyr in sig på Södersjukhuset, och behandlar hjärtflimmer privat.

Vad gäller för allvarliga sjukdomar?
Snabbare cancerbehandlingar och hjärtoperationer kan ingå. Men här är det
svårast att hitta privatvård. Hjärtoperationer kan ske i utlandet.

Skillnaden på försäkringarna?
Sjukvårdsförsäkring: korta köer, träff med specialist.
Sjuk- och olycksfallsförsäkring: engångssumma vid invaliditet.
Sjukförsäkring: ekonomisk ersättning vid sjukdom.

Hur ser vi på korten?
Stockholmarna är mest positiva till att arbetsgivare erbjuder dem. 73 procent säger ja, 11 procent nej. 66 procent har kortet som
favoritlöneförmån.
81 procent har fått kortet från arbetsgivaren. Privatpersonerna blir fler.

Vilka är de största aktörerna?
Länsförsäkringar, Skandia, SEB, Trygg-Hansa, If.

Källa: Försäkringsbolagen
Fotnot: Villkoren ser olika ut beroende på försäkring och bolag. Uppgifterna här gäller de dyrare varianterna samt den offentliga vården, vårdgarantin.

—————————————————————————————————————————————————–

Jag tvingas ha kortet, så att inte mitt företag går omkull om jag blir sjuk. Jag skulle gärna betala pengarna i skatt om alla fick bättre vård. Men jag litar inte på vården och ser ingen ljusning. Jag är glad att slippa allmänläkare, som verkar direkt farliga. Jag ser det inte som en gräddfil, eftersom jag inte direkt tar någons plats. I slutändan tror jag att var och en ser till sitt.

Erik Lindahl
Ålder: 27. Bor: Nacka. Yrke: Jobbar med digital marknadsföring.
Erik är en av 150 000 stockholmare med en privat sjukvårdsförsäkring.

—————————————————————————————————————————————————–

Det är ännu ett steg mot en privatisering av vården med bättre villkor för de med köpkraft. De flesta känner väl till läget och vill förbättra för sig själva. Många inser att Sverige håller på att förändras sedan alliansen tog över. Vi är vana vid trygghet. De som kan betalar för att behålla den. Jag vill inte ha ett kort även om jag hade pengarna.

Rubén Widén
Ålder: 26. Yrke: Studerar. Bor: Södermalm.
En av över 1,8 miljoner stockholmare som inte har en privat sjukvårdsförsäkring.

Tipsa andra:
 
2011
9/5
10:41

Standardvård eller plusmeny?

Av: Hannes Delling, publicerad 9 maj, 2011.

 Kolla här då”. Jag och kompisen tar en öl på Söder. Han drar upp ett plastkort. Med det får han komma direkt till en specialistläkare utan att tjata för att få en remiss och slipper köer till operationer om något går sönder.
Och man är ju inte tjugo längre, skojar vi.
Vi diskuterar problemen med snabbare vård för den som har råd. Jag kände inte till korten, reagerar avvaktande. Sedan kommer den: en svag oro. Kan man lita på sjukvården? Borde man skaffa ett kort?
Svensk sjukvård är fortfarande i toppskiktet. Men vad kommer nu? Känslan av att den allmänna välfärden var en parantes verkar spridas. Oavsett regering har något förändrats.

I USA hudflängdes Obama för att han ville att även fattiga ska få sjukvård. Nu har vi även här börjat tala om sjukvård och hjälpen efter en sjukdom som något vi inte tar för givet.
Allt fler vill ha ett vip-kort till vården bredvid sitt Amex platinum och sitt Fredsgatan 12-kort.
Utmaningarna är enorma för Vårdstockholm. Håller vi på att skapa ett a-lag och ett b-lag där dina förut-sättningar som patient – eller kund som det heter – avgör vilken sjukvård du får? Standardvård eller plusmeny?

Tipsa andra:
 
2011
28/4
09:34

”Var streetsmart och spontan”

Av: Hannes Delling, publicerad 28 april, 2011.
fragaolle_webb

22-åriga joggarna Johan Sjölander och Zeke Lind fick ställa frågor direkt till sexupplysarna Olle Waller och Karolina Höög i Rålambshovsparken.

Valborg är startskottet för säsongen då stockholmarna ligger runt lite mer än vanligt. Det innebär även att tusentals kommer att få klamydia de närmaste månaderna. Samtidigt visar siffror som City har tagit fram att stockholmarna är rätt nöjda med sexlivet.

”Upphetsande, kände närhet, fick orgasm – och vill göra det igen”. Så säger unga stockholmare om sitt senaste ligg, enligt Lafa, landstingets enhet för sexualitet och hälsa. De har tagit fram sexfakta om 3 137 stockholmare från jätteenkäten Ungkab09 åt City.
Två av tio säger att deras senaste sexpartner var en tillfällig förbindelse. Två tredjedelar var nyktra under sexet.
– Vi verkar rätt nöjda och är mer välinformerade än någonsin, konstaterar sexupplysaren Olle Waller på Lafa.
City tog med sig honom och kollegan Karolina Höög till solen i Rålambshovsparken för att låta stockholmare ställa frågor till dem om undersökningen – och det faktum att vi går mot ljusare tider.

– Vi vet att det är högsäsong för klamydiatestning i september, det säger något om sommaren. Vi reser, slappnar av och lever mer för dagen, säger Karolina Höög.

Olle Waller tycker att man ska njuta efter den långa vintern.
– Men man kan vara både spontan och streetsmart.
Målet nu är bland annat att få upp kondomanvändningen, där hälften av stockholmarna slarvar, och att få killar att ta större ansvar för sin sexuella hälsa.
Nu satsar Lafa på att nå unga vuxna i Stockholm, tjugoplussarna.
­– Den gruppen är mest sexuellt aktiv och har störst problem med oönskade graviditeter och könssjukdomar, säger Karolina Höög.
Därför lanseras sajten ”Säkraresex.se”, där sexupplysarna ska svara på frågor. Man har sökordsoptimerat sajten så att de som söker på exempelvis ”olyckligt kär” eller ”det droppar och kliar” ska hamna där.

– Vi är något slags biktmostrar som lyssnar på deras funderingar, säger Karolina Höög.

Stockholmssociologen Katarina Winter drog nyligen igång en mediedebatt med sin uppsats om hur sexspalterna befäster gamla könsroller, utifrån en heterosexuell norm.
Olle Waller tycker att det var en bra bredsida som väckte debatt.
– Det är fortfarande för mycket fokus på manligt och kvinnligt. Jag försöker undvika normer och värderingar i svaren, säger han.
– Av samma anledning går jag inte ut med tips eller fem i topp-listor på samlagsställningar. Det kan låsa fast människor.

——————————————————————————————————-

Så ser ditt sexliv ut, stockholmare!

Hälften av er mellan 15 och 29 år skyddade er under senaste samlaget, 25 procent av er använde kondom.

Ni sexdebuterar i snitt i 16–17-årsåldern. Två tredjedelar var nyktra vid debuten.

78 procent har haft nytta av sexupplysningen från skolan. Vad ni framför allt vill veta nu är hur man får en relation att fungera.

Förra sexet hade majoriteten av er med någon ni har en relation med.

Ni har inte fler sexpartner och inte heller fler könssjukdomar än i övriga landet. Däremot finns 65 procent av alla hiv-smittade i Stockholm.

Runt 10 000 får klamydia varje år sett till länet, alltså cirka 27 per dag i snitt.

Fler än nio av tio av er vet vart man ska vända sig för att testa sig för könssjukdomar.

I enkäten Ungkab09 deltog drygt 15 000 svenskar, varav 3 137 stockholmare mellan 15 och 29 år.

Källa: Lafa, Ungkab09

——————————————————————————————————-

Snuskigt bra sex- och relations­sajter

Sakraresex.se
Umo.se
Killfrågor.se
Rfsu.se
Frågachans.nu

Tipsa andra:
 
2011
18/4
10:33

”Vi kan förbättra mycket”

Av: Hannes Delling, publicerad 18 april, 2011.
twitterpolisen_webb

Polischefen Peter Ågren vill förändra polisens bemötande när det gäller våldsutsatta kvinnor.

Tänk dig att du är polis. På kvällen griper du en man som har misshandlat sin sambo. Morgonen efter väcks du av löpsedlar om att han har släppts och dödat kvinnan.

Exemplet är verkligt och hände Peter Ågrens poliser.
– Det är alldeles för många drabbade av relationsvåldet, säger han efter att ha läst Citys artiklar.
– Jag reagerade när jag läste tidningen och vet att vi kan förbättra mycket.
Peter Ågren är insatschef på Södermalm och berättar om frustrationen hos patrullerna som åker ut på det som tidigare brukat benämnas lägenhetsbråk.
Nu har Peter Ågren initierat en samverkan med Alla kvinnors hus. Hans poliser ska få hjälp med bättre fortbildning. Och alla som gör en anmälan ska få träffa en polis.
– Ett lite stelt telefonsamtal till en anmälningscentral skapar inte den kontakten som en utsatt är i behov av. Det kan bli för mycket av en känsla att ringa till bilbesiktningen och för lite medmänsklighet.

Just starten i rättsprocessen är avgörande, enligt Ann Isaksson, verksamhetschef på Alla kvinnors hus.
– Att samverka konkret är en viktig framgångsfaktor för att de här brotten ska lösas. Det är bra att kvinnojouren och polisen får bättre kunskaper om varandra.
Hon hoppas kunna hjälpa till med hur poliser bör agera när de klivit in över tröskeln till ett ”lägenhetsbråk”.
– I nästa skede är det viktigt att man håller fler videoförhör med kvinnorna. Och att man ser över tidsaspekten, ärendena är färskvara.
Det här är små steg, men varje steg är viktigt. Tills nästa City kommer ut beräknas ytterligare 50 stockholmskvinnor anmäla att de misshandlats av en nära anhörig.

Tipsa andra: